lnu.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Muntlig och skriftlig tradering av medeltida ballader
Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik. Musikavdelningen. (Intermedialitet och den medeltida balladen)ORCID-id: 0000-0002-0786-5889
2008 (Svenska)Ingår i: 15th Nordic Congress of Musicology: Voicing - Sounding – Visualizing, Norwegian Society of Musicology , 2008, s. 1-Konferensbidrag, Publicerat paper (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Muntlig och skriftlig tradering av medeltida ballader

Lundquists Musikhandel i Stockholm utgav 1864 sångboken 108 en- och två-stämmiga choraler, folkvisor m.m …[för] elementar-läroverk och folkskolor. Den innehåller bla texter och melodier till 14 medeltida ballader. Vad innebär det att visor som tidigare främst varit kända i muntlig tradition spreds i massform på detta sätt? Tidigare balladforskningen har främst intresserat sig för den fixering som skedde då medeltida ballader från 1600-talet började spridas genom skillingtryck. Att även skolsångböcker tidigt innehöll ballader har sällan uppmärksammats. Många upptecknare var omedvetna om den konservering av texter och melodier som redan hade skett genom skillingtryck och skolsångböcker. Informanternas balladframföranden, som föreföll ske direkt ur minnet, togs som bevis för att det rörde sig om en muntlig tradition. I mitt inlägg prövar jag om resultaten i den nyaste forskningen kring musik och minneshantering i medeltidens västerländska musikpraxis, som utvecklats av bl a Ann-Marie Busse Berger (Medieval Music and the Art of Memory, 2005), är relevant för balladforskningen. Berger visar övertygande att spridningen av läs- och skrivkunnighet under medeltiden inte innebar att den muntliga kulturen försvann. Nästan alla framföranden av musik skedde långt in i modern tid utan stöd av noter. Minneskonsten hölls istället levande med hjälp av nya tekniker som kunde utvecklas därför att skrivna källor fanns bevarade. Dessa gjorde det möjligt att kontrollera att man mindes rätt. Resultatet blev en minneskonst som memorerade texter och musik exakt. I den muntliga balladkulturen hanterade traditionsbärarna stoffet mycket friare. Förmågan att fritt omskapa och lägga till aktörer och scener uppskattades. Genom att studera alla kända varianter av ett antal ballader utifrån vetskapen om hur en genuin muntlig tradition utvecklas och förändras bör det vara möjligt att säga något om den påverkan som skriftlig dokumentation haft på ballader som tecknats upp under de senaste århundradena.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Norwegian Society of Musicology , 2008. s. 1-
Nationell ämneskategori
Kulturstudier Musikvetenskap Litteraturvetenskap
Forskningsämne
Humaniora, Litteraturvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-3959OAI: oai:DiVA.org:vxu-3959DiVA, id: diva2:203916
Tillgänglig från: 2009-01-07 Skapad: 2009-01-07 Senast uppdaterad: 2017-02-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Personposter BETA

Lindberg, Boel

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Lindberg, Boel
Av organisationen
Institutionen för pedagogik
KulturstudierMusikvetenskapLitteraturvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 184 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf