lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mobbning, interaktion och meningsproduktion: Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning
Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Social Sciences.ORCID iD: 0000-0003-0404-8987
2007 (Swedish)In: Social interaktion: Förutsättningar och former, LIber; Malmö , 2007, p. 164-188Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Mobbning som företeelse har en obestämd men med all sannolikhet mycket lång historia. Som begrepp har det däremot en betydligt kortare livstid, och under sitt livslopp har det genomgått viktiga betydelseskridningar. Det vi idag menar med mobbning är inte detsamma som avsågs med begreppet när det först blev en offentlig angelägenhet i slutet av 1960-talet. Den första delen av denna uppsats skildrar den meningsproduktion som, via interaktioner mellan vardagsspråk och vetenskap, har format och omformat mobbningsbegreppet. Historiken är ett preludium till ett teoretiskt bidrag, vars syfte är att ge en ny ingång till studiet av mobbning som företeelse. Mobbningsdiskursens historia har, direkt och indirekt, präglat forskningen på området – forskningens huvudfåra är kvantitativ och individualpsykologisk, med fokus på stabila personlighetskarakteristika hos offer och förövare. Men vid sidan av allfartsvägen har det också vuxit fram alternativ. Ett sådant är Björn Erikssons analyser av mobbning. Det teoretiska resonemang som utmejslas i denna uppsats tar sin utgångspunkt i de mekanismer som Eriksson identifierar. Interaktion och meningsproduktion återkommer här som huvudrollsinnehavare, men nu i en helt annan mening än den som avsågs i beskrivningen av mobbningsdiskursens historia. Nu gäller analysen social interaktion och meningsproduktion inom ramen för begynnande och fullt utvecklade mobbningsrelationer – två faktorer som fått underordnad betydelse i den dominerande forskningstraditionen på området. Arbetet med att vidareutveckla Erikssons teori tar som sin stödjepunkt en sekundäranalys av två hittills orelaterade forskningslitteraturer, barnetnografier och kvantitativa studier av öknamn. Resultatet är ett teoretiskt ramverk som bland annat förmår göra reda för relationen mellan individualiserande mobbning och kategoriellt bundna trakasseriformer som rasism och homofobi.

Place, publisher, year, edition, pages
LIber; Malmö , 2007. p. 164-188
Keywords [en]
Mobbningsbegreppets historia, Mobbning, Kategoriell uteslutning, Rasism, Individualisering
National Category
Sociology History of Ideas Pedagogy
Research subject
Social Sciences, Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-4694ISBN: 978-91-47-08747-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:vxu-4694DiVA, id: diva2:204652
Available from: 2007-08-30 Created: 2007-08-30 Last updated: 2015-05-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Agevall, Ola

Search in DiVA

By author/editor
Agevall, Ola
By organisation
School of Social Sciences
SociologyHistory of IdeasPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1506 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf