lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence
Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work. University of Borås, Sweden.ORCID iD: 0000-0001-7865-3480
Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
University of Borås, Sweden.
2009 (English)In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 19, no 3, p. 323-338Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The primary responsibility of prehospital emergency personnel at out-of-hospital cardiac arrests (OHCA) is to provide lifesaving care. Ethical considerations, decisions, and actions should be based in the patient’s beliefs about health and well-being. In this article, we describe patients’ experiences of surviving OHCA. By using a phenomenological approach, we focus on how OHCA influences patients’ well-being over time. Nine survivors were interviewed. Out-of-hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors’ emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them.

 

Place, publisher, year, edition, pages
Thousand Oaks, CA: Sage Publications, 2009. Vol. 19, no 3, p. 323-338
Keywords [en]
emergency medical services, heart health, illness and disease, acute, quality of life, phenomenology
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences, Caring Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:vxu:diva-5092DOI: 10.1177/1049732309348369OAI: oai:DiVA.org:vxu-5092DiVA, id: diva2:212037
Projects
Vårdetiska prioriteringar inom ambulanssjukvårdAvailable from: 2009-04-20 Created: 2009-04-20 Last updated: 2019-08-28Bibliographically approved
In thesis
1. När livet skakas om: patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus
Open this publication in new window or tab >>När livet skakas om: patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus
2008 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv.

Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv.

Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov.

I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö Universitet, 2008. p. 101
Keywords
hjärtstopp, ambulanssjukvård, etik, vårdvetenskap, fenomenologi, livsvärldsforskning
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences, Caring Science
Identifiers
urn:nbn:se:vxu:diva-5095 (URN)
Presentation
(English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2009-04-30 Created: 2009-04-20 Last updated: 2017-09-01Bibliographically approved
2. Vid existensens gräns: Etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus
Open this publication in new window or tab >>Vid existensens gräns: Etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus
2012 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
At the border of existence : Ethical caring and professional responsibility in the context of out-of-hospital cardiac arrests
Abstract [en]

Aim: To describe and interpret patients’, family members’ and ambulance personnel’s experiences with regard to survival, attendance, and caring at cardiac arrests and deaths, and to analyze ethical conflicts that arise in relation to families and how the personnel’s ethical competence can affect caring and the ability to handle ethical problems.

Method: The three interview studies were guided by a reflective lifeworld approach grounded in phenomenology and analyzed by searching for the essence of the phenomenon in two studies and by attaining a main interpretation in one study. In the fourth study, the general approach was supplemented by “reflective equilibrium” that guided the ethical analysis.

Results: The survivors are striving towards a good life by means of efforts to reach meaning and coherence, facing existential fear and insecurity as well as gratitude and the joy of life. Family members lose everyday control through feelings of unreality, inadequacy and overwhelming responsibility. Ambulance personnel’s care mediates hope and despair until the announcement of survival or death. After the event, family members risk involuntary loneliness and anxiety about the future. For the ambulance personnel, caring for families involves a need for mobility in decision making, forcing the personnel to balance their own perceptions, feelings and reactions against interpretative reasoning. To base decision making on emotional reactions creates the risk of erroneous conclusions and a care relationship with elements of dishonesty, misdirected benevolence and false hopes. Identification with family members can promote recognition of and response to their existential needs, but also frustrate meeting family members emotions’ and handling one’s own vulnerability and inadequacy. It was found that futile cardiopulmonary resuscitation, administered to patients for the benefit of family members, is not an acceptable moral practice, due both to norms of not deliberately treating persons as mere means and to norms of taking care of families.

Conclusions: Ethical conflicts exist when it comes to conveying realistic hope, relief from guilt, participation, responsibility for decision making, and fairness in the professional role. Ambulance personnel need support to enhance ethical caring competence and to deal with personal discomfort, as well as clear guidelines on family support.

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Linnaeus University Press, 2012. p. 200
Series
Linnaeus University Dissertations ; 75/2012
Keywords
emergency medical services, ethical competence, ethics, out-of hospital cardiac arrest, lifeworld, phenomenology, professional responsibility, sudden cardiac death
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences, Caring Science
Identifiers
urn:nbn:se:lnu:diva-16285 (URN)9789186983253 (ISBN)
Public defence
2012-01-27, Myrdal, Georg Lückligs väg 8, Växjö, 15:54 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2011-12-22 Created: 2011-12-21 Last updated: 2019-08-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full text

Authority records BETA

Bremer, AndersDahlberg, Karin

Search in DiVA

By author/editor
Bremer, AndersDahlberg, Karin
By organisation
School of Health Sciences and Social Work
In the same journal
Qualitative Health Research
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 1091 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf