lnu.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dragspelskampen: Statsbidragen, bildningsförbunden och det folkliga musicerandet 1947-1960
Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV. (Forum för professionsforskning)ORCID-id: 0000-0003-0404-8987
2010 (svensk)Konferansepaper, Publicerat paper (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Dragspelet var under 1900-talets mittersta tredjedel ett självklart inslag i svenskt folkligt musikliv; samtidigt befann sig dragspelsmusiken på nedersta plats i den genre- och instrumenthierarki som definierade såväl den seriösa musiken som det musikpedagogiska landskapet.

Under 1940-talet inträffade två händelser som till dels var betingade av denna situation, och som därutöver bidrog till att skärpa den till ett socialt och organisatoriskt konfliktområde. Den ena händelsen var tillkomsten av Hagström Musiks musikskolor. För ett produktionsföretag med tonvikt på dragspelsframställning framträdde det stora intresset för dragspel som en potentiell marknad, vilken begräsandes till sin fulla utsträckning genom frånvaron av utbildningsinstitutioner villiga att undervisa på dragspel. Hagströms Musikskola blev genom sin storskalighet och inriktning ett konkurrerande musikpedagogiskt alternativ, obundet av de genre- och instrumenthierarkier som dominerade övriga aktörer på det musikpedagogiska fältet.

Den andra händelsen var införandet av statsbidrag till studiecirklar. Detta följdes en stark expansion av antalet studiecirklar, parat med att en allt ökande andel av dessa cirklar inrättades som musik-, i synnerhet instrumentalcirklar. Bildningsförbundens musikverksamhet hade dittills varit präglade av en musiksyn som uteslöt schlager, dragspel och gitarr. Här betonades folkrörelsernas unisona sång, musikteori och klassisk musik. Men expansionen av antalet och andelen musikcirklar, i förening med intresset för dragspel och med förekomsten av ett musikpedagogiskt alternativ som inte skyggade för det instrumentet, bidrog s.a.s. med hotet om en perforering av bildningsrörelsens rågång mellan dansbana och konsertsal.

Detta papper vill bidra med en sociologisk analys av de spänningsfält som uppstod när frågan om god smak dels flyttade in på insidan av bildningsrörelsen, dels blev föremål för skarpa beslut om medelfördelning som berörde såväl staten som det enskilda bildningsförbundet och förhållandet mellan bildningsförbunden.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2010.
Emneord [sv]
Dragspels, folkbildning, statsbidrag, organisatoriskt fält, kontroll, konkurrens
HSV kategori
Forskningsprogram
Samhällsvetenskap, Sociologi – utbildningsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-6964OAI: oai:DiVA.org:lnu-6964DiVA, id: diva2:332303
Konferanse
Svenska sociologförbundets årsmöte: Sociologi i framtiden - visioner och utmaningar
Prosjekter
Pedagogik för det populära: Hagström, undervisningen och det musikpedagogiska fältetTilgjengelig fra: 2010-08-04 Laget: 2010-08-04 Sist oppdatert: 2015-05-24bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Personposter BETA

Agevall, Ola

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Agevall, Ola
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 1169 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf