lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Klassificering av explosiva områden från biogasproduktion
Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Building and Energy Technology.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Linnéuniversitetet har i utbildnings- och forskningssyfte för avsikt att via anaerob nedbrytning av organiskt material framställa biogas. Två olika typer av biogasreaktorer har konstruerats för detta ändamål. Det som särskiljer dem är tillvägagångsättet att mixa det rötningsbara substratet. Reaktorerna är byggda i pilotskala.

Vid anaerob nedbrytning av organiskt material bildas explosiva och lättantändliga gaser. Huvudsakligen metangas, upp till 70 %, men även mindre mängder av vätgas. Metangas blandat med luft är explosivt i koncentrationerna 4,4-17,0 volymprocent metan och vätgas är explosivt i koncentrationerna 4,0-77,0 volymprocent. Med en felmarginal på                         10 % för undre explosionsgräns och 5 % för övre gränsen. Vid framställning och hantering av sådana gaser krävs tillstånd från räddningsverket. För att erhålla detta krävs en klassificeringsplan gjord utefter räddningsverkets författningar.

Den befintliga anläggningens kapacitet har beräknats varpå dess maximala produktion av explosiva och lättantändliga gaser har använts som bas. Därefter har en genomgång gällande ventilation, antändningskällor, eventuella riskzoner och övriga säkerhetsföreskrifter gjorts. Detta enligt  räddningsverket författningar. Genomgången visar att det finns två riskzoner i containern i vilka biogasreaktorerna är placerade. Området från reaktorernas lock och upp till taket är en klass 2 vilket innebär att ingen explosiv gasblandning förväntas uppstå under normal drift. Den andra riskzonen är inuti rötkamrarna. Även detta område klassas som en typ två zon. Metangas förväntas förekomma kontinuerligt inuti rötkamrarna men då rötprocessen sker anaerobt finns ingen tillgång till syre. Detta medför att inget riskområde finns under drift. Vid uppstart av ny process finns tillgång till syre, men bara under begränsad tid. Syret bryts ner snabbt i processen och förväntas vara helt nedbrytet innan metangasnivån har nått upp till undre explosionsvärdet, som är 4,4 %.

Vid ett eventuellt läckage från systemet kommer metangasen stiga uppåt mot taket av containern. Detta då gasen har lägre densitet än den omgivande luften. I taket ovanför reaktorerna placeras en ventil med fläkt för att avlägsna gasen snabbare ur containern.

För områden som klassas som en zon 2 krävs att utrustningen uppfyller normen för kategori 3 utrustningsgrupp II. Detta innebär att utrustningen inte får vara en antändningskälla under normal drift och att den är CE märkt. Ventilationsflödet för klass 2 området har beräknats behöva vara minst 9 m3/h för att anses vara medelgod. ”Vilket innebär att ventilationen kan reglera koncentrationen så att en stabil zongräns uppstår medan utsläppet pågår och där explosiv gasblandning inte kvarstår någon längre tid efter att utsläppet upphört.”

Vid vissa arbetsmoment ökar risken för uppkomst av explosiva gasblandningar i containern så som när det organiska substratet skall avlägsnas från reaktorerna. Därför finns specifika säkerhetsföreskrifter för detta moment. För ökad ventilation och för säkerställning att inget riskområde finns skall containerporten vara öppen på vid gavel i 10 minuter innan arbetet startar. Endast en reaktor öppnas i taget och strömmen till reaktorernas utrustning skall vara bruten. Dock skall huvudströmmen vara påslagen så ventilationssystemet fungerar. Vid strömavbrott eller haveri av containerns ventilationssystem ökar risken för uppkomst  av explosiva gasblandningar. Därför skall vid ett sådant scenario containerporten hållas öppen på vid gavel i 30 minuter innan inträde i containern.

För information av de beräkningar som gjort under genomgången, se respektive avsnitt i rapporten.

 

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , p. 27
Keywords [sv]
klassningsplan, biogas, biogasframställning, ventilation
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-28835OAI: oai:DiVA.org:lnu-28835DiVA, id: diva2:647939
Subject / course
Bioenergy Technology
Educational program
Energy and Environment Programme with specialization in Bioenergy Technology, 180 credits
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-06-23 Created: 2013-09-12 Last updated: 2017-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Building and Energy Technology
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 88 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf