lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kategoriernas dilemman: En kunskapsöversikt om kategorisering utifrån nationellt och etniskt ursprung i offentlig politik och forskning
Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science.ORCID iD: 0000-0001-9805-1276
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kategorier och kategorisering hör till det sociala livet. Det är nästintill omöjligt att observera eller interagera med andra människor utan att reflektera i termer av kategorier eller grupper – baserat på antingen klass, genus, etnicitet eller andra tänkbara sätt att sortera och klassificera människor på. På samma gång är kategoriseringar som baseras på nationellt och etniskt ursprung en del i statens roll som begreppsförmedlare och terminologisk normkälla. Kategoritillhörigheter definieras auktoritativt i form av officiell statistik och används för det offentligas ambitioner att producera relevant kunskap för administration och politisk planering, exempelvis för integrations- eller arbetsmarknadspolitiken. I den här kunskapsöversikten utforskas gränslandet mellan offentlig politik och samtida samhällsvetenskaplig forskning när det gäller problematiken kring föreställda skillnader mellan människor på basis av nationellt och etniskt ursprung. Vi riktar fokus dels mot utvecklingen av statens auktoritativa rekommendationer, och dels mot vad forskare inom relevanta fält pekar ut som potentiellt viktiga konsekvenser av den kategorisering som såväl det offentliga som samhällets medlemmar mer eller mindre medvetet ägnar sig åt. Med avstamp i denna genomgång går vi sedan mer detaljerat igenom fyra aktuella avhandlingar som på olika sätt tar sig an det som kan kallas för benämnandets problematik. Mot bakgrund av tidigare forskning belyser denna kunskapsöversikt exempel på hur relationer, såväl i offentliga som privata sammanhang, kan påverkas av mer eller mindre diffust gestaltade skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Som ett övergripande hot ryms här också förutsättningar för olika former av diskursiv diskriminering, vilket i sin tur kan härledas ur benämnandets problematik och kategoriseringens dilemman. Kategoriserande etiketter (vilka de än må vara) klistras fast, inte endast vid befolkningsstatistiskt definierade grupper utan också vid kontinuerligt reproducerade berättelser om framgång respektive misslyckande. Samtidigt har vi också sett exempel på hur offentligt initierad kategorisering kan tolkas som både möjliggörande (genom att problem uppmärksammas) och begränsande (genom att människor blir fastlåsta vid tilldelade identiteter). Människors reella utmaningar adresseras bland annat genom att vissa egenskaper eller kategorier pekas ut och kopplas samman med specifika svårigheter. På sikt kan detta potentiellt stärka den utpekades resurser och position i samhället, men det finns en allestädes närvarande kostnadssida som stavas stigmatisering. Det har sedan lång tid tillbaka varit en offentlig-politisk ambition i Sverige att filtrera bort all ”etnicitet” från invandrarbegreppet. Den lexikaliska innebörden av att vid något tillfälle ha immigrerat har emellertid ständigt fått föra en (till synes ojämn) kamp mot föreställningen att invandrarskap står i motsatsförhållande till svenskhet. Mycket talar också för att krav på ökad begreppslig disciplinering – det må vara inom offentlig förvaltning, forskning eller massmedia – knappast klarar av att rubba den diskursiva ordning som härvidlag har etablerats. I vardagliga sammanhang blir ”invandrare” någon som inte är, och kanske inte ens kan bli, ”svensk”. Summan av alla kategoriseringar på mikronivå som människor använder sig av för att sortera intryck och positionera sig i förhållande till andra, bidrar sammantaget till en struktur som ter sig närmast oåtkomlig för offentlig politik. Kunskapsöversikten pekar också på en tydlig polarisering mellan argumenten för mer och mindre uttalad kategorisering i den officiella statistiken. Där förespråkarna för mer etnisk eller rentav ”rasmässig” kategorisering (som t.ex. i USA) ser möjligheter att blottlägga orättvisor i ett mycket klarare ljus än vad som idag är möjligt, fruktar motståndarna ökad fragmentisering och mer exkludering. I ljuset av fortsatt omfattande migration till Sverige – som under 2000-talet inte minst har genererats av flyktinginvandring från plågsamma konflikthärdar, men som också innefattar ökad rörlighet inom Europa efter EU-utvidgningen – är mer forskning klart motiverat. För att få bättre beslutsunderlag här skulle inte minst länderjämförande studier kunna öka kunskapen om hur kategorier kan förlora sin betydelse som sociala referenspunkter.

Abstract [en]

Categories are inescapable in the social world. That is, it seems close to impossible to observe and interact with other human beings without any reflection in terms of groups —based e.g. on class, gender, ethnicity or a myriad of other possible ways in which people may be sorted and classified. At the same time, such sorting is a prerequisite for many tasks performed by the contemporary state. Social categories are utilised by authorities responsible for official statistics, as well as by agencies administering welfare state policies, e.g. for integration or labor market policies. In this review, we explore the interface between public policy and social science research when it comes to perceived differences between people in terms of national and ethnic origin. Aside from studying public reports dealing with authoritative recommendations for how categories in this regard should be labelled, we draw particularly on four recent studies, which in different ways highlight potentially significant consequences of categorization, including what may be called the ‘problem of naming’. In the light of accounts in previous research, we show that various public as well as private relations may be influenced by rather vaguely understood dissimilarities between population groups. Moreover, this generally provides room for different types of discursive discrimination, by which category labels—albeit seemingly technical, or even intentionally constructed to be neutral—become attached not merely to administratively defined groups, but also to narratives of success and failure. The issue becomes even more complex, when it is acknowledged that categorization simultaneously might facilitate attention to social problems. Although inevitably balancing on the border of stigmatization, this may lead to increased public awareness and a greater equality of opportunities. In Sweden, the official policy ambition, at least since the 1990s, has been to erase all conceptions of ethnicity from the term “immigrant”. While its dictionary meaning simply points towards the experience of having moved to Sweden from another country, at a given point in time, the term has in popular understanding rather become an antonym to being “Swedish”. Hence, in chronicles and interactions of everyday life, immigrants are effectively taken to mean people who are not Swedes. In fact, they might not even be able to become Swedes, even in the long run, regardless of formal belonging in terms of citizenship. Apparently, public policy efforts to counteract this conceptual confusion, by demanding increased awareness and well-reasoned reflection, have so far been largely futile. Furthermore, an essentially identical inference may be made when it comes to similar appeals from scholars active in this field of research. The review also pinpoints a significant polarization between arguments for more and less pronounced categorization in official statistics. Advocates of a more ethnically distinct, or even racially based, categorization (such as in the United States) regard this as a method to reveal injustice due to hidden racism in a country such as Sweden. The opponents, on the other hand, fear that precisely such measures would increase the risk of ethnically oriented fragmentation in society. Concluding that currently extensive migration flows hardly will reduce the need for attending to dilemmas of categories, in Sweden or in other democratic welfare states, more research is clearly warranted. Future research results, not least from comparative studies, would hopefully provide more knowledge on how social categories might lose their importance as points of reference in social interaction.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Delegationen för Migrationsstudier , 2015. , p. 41
Series
Delmi Rapport ; 2015:7
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Research subject
Social Sciences, Political Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-47676OAI: oai:DiVA.org:lnu-47676DiVA, id: diva2:875010
Available from: 2015-11-30 Created: 2015-11-30 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

fulltext

Authority records

Strömblad, Per

Search in DiVA

By author/editor
Strömblad, Per
By organisation
Department of Political Science
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 972 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf