“Konsthantverkande”, att göra konsthantverk, omfattar såväl handarbetande som konstskapande. Genom historien har detta skapande iscensatts och genomförts i skilda rum. Dessa rum har tillåtit olika grader av rörelsefrihet för de fysiska kroppar som aktivt har deltagit i produktionen. Skilda iscensättningar av görandet har styrts av föreställningar om hur tillverkning kan gå till, vem/vilka som bör utföra den och under vilka villkor den kan utövas. Med tekniken virkning som utgångspunkt diskuteras i kapitlet hur genusmönster speglar sig i förståelsen av konsthantverkets material och tekniker. Vi belyser denna relation genom några olika perspektiv. Vi börjar i en utblick mot olika sätt att betrakta görande och genus och därefter diskuteras hemmet som rum och produktionsplats vilka ligger till grund för vår förståelse. Därefter följer en presentation av virkningens historia och teknik. Med detta vill vi skapa en plattform för att diskutera kroppar, rörelser och rum i relation till virkningens praktik.
Utgivandet stöddes även av Estrid Ericsons Stiftelse och Kungliga Patriotiska Sällskapet.