lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Modern torknings inverkan på impregnerbarhet i furusplint: Förstudie
Luleå University of Technology.
SPTrätek.
Luleå University of Technology.
Luleå University of Technology.
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under senare år rapporteras i Sverige för vissa impregneringsmedel en kraftig ökning av antalet underkända prov och då speciellt för kopparbaserade vattenlösliga medel. På några års sikt, när konsekvenserna av impregneringsmissar blir synliga hos slutanvändaren genom att rötskadat virke måste bytas ut, beräknas kostnaderna kunna uppgå till en halv miljard årligen. Orsakerna till inträngningsproblem diskuteras och en av många teorier är att virkestorkningen är en av huvudorsakerna. Målet med denna förstudie har varit att identifiera relevanta process- och materialvariabler som misstänks inverka på impregnerbarheten i furusplint. Resultat från impregneringsförsöken i denna förstudie visar att fuktkvotsnivån i bräder efter torkning är viktig för impregneringsresultatet. Bäst inträngning erhölls vid högre fuktkvotsnivåer än vad som vanligen används vid anläggningarna idag: i fuktkvotsintervallet 20-25 % var andelen missar lägst medan andelen missar ökade påtagligt vid sjunkande fuktkvot. En rekommendation är att inte övertorka virke som ska impregneras. Detta är vanligt speciellt vid torkning av tunna dimensioner i äldre brädkanaler.Resultat från denna förstudie sammanfattas enligt följande•Inverkan av fuktkvotsnivå vid impregnering är viktig. Bäst inträngning i bräder erhölls i fuktkvotsintervallet 20-25 %, dvs. vid högre fuktkvot än vad som vanligen görs medan missarna ökade påtagligt vid sjunkande fuktkvot. •Resultaten pekar på att splintvedsdensiteten tycks spela roll för impregnerbarheten: högre densitet tenderar att vara bättre ur impregneringssynpunkt. •Olika typer av impregneringsmissar noteras. Vissa typer har en tydlig koppling till vedanatomiska detaljer medan andra missar kopplas till process och yttre form.•Anrikning av näring mot splintvedsytor som sker vid forcerad torkning kan i vissa fall ha försvårat inträngning av träskyddsmedel.•Vedanatomiska studier visar att– axiella kådkanaler sannolikt spelar en viktig roll för inträngning av träskyddsmedel– parenkymcellers hartsinnehåll i splintved kan blockera inträngning via märgstrålar•Tomografering indikerar att hög splintvedsdensitet är gynnsamt för inträngning av träskyddsmedel. Detta överensstämmer med iakttagelsen att axiella hartskanaler är viktiga för inträngning av träskyddsmedel eftersom axiella hartskanaler främst finns i sommarved och hög densitet förknippas med hög sommarvedsandel. •Kemisk analys indikerar att lokal skillnad i extraktivämneshalt kan vara en av förklaringarna till impregneringsmiss i splintved. •I fortsatta studier är tomografering ett kraftfullt analysverktyg för att se inträngningsmissar i rått tillstånd.

Place, publisher, year, edition, pages
TräCentrum Norr , 2011. , 21 p.
National Category
Wood Science
Research subject
Technology (byts ev till Engineering), Forestry and Wood Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-57780OAI: oai:DiVA.org:lnu-57780DiVA: diva2:1044541
Available from: 2016-11-03 Created: 2016-11-03 Last updated: 2017-03-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Fulltext

Search in DiVA

By author/editor
Ahmed, Sheikh Ali
Wood Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 33 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf