Homelessness as a political and social dominion has a number of features that make it particularly difficult to tackle. In addition to being a wicked problem, homelessness offers several analytical avenues. How do these characteristics affect the evaluation of programmes and projects aspiring to combat homelessness? Dissimilar pictures and solutions regarding homelessness in the US and in European countries will likely affect recommendations given as a result of evaluations performed. For this study, the empirical base is a sample of the most cited evaluations of homelessness programmes published in professional journals between 1996 and 2010. Most of these evaluations are from the US. These US evaluations more often use large-scale national programmes and quantitative methods, whereas European evaluations more often have smaller sample sizes and qualitative methods. In both regions, the evaluators seldom use theory from social science when analysing their findings. It is suggested that European evaluation research should be noticed to a larger extent since it is probably better suited for application in a European context.

Det förekommer ett omfattande inflöde av rekommendationer om hur socialt arbete ska bedrivas i Europa baserat på forskningsresultat från USA, trots stora skillnader i välfärdssystem. Hemlöshet är ett besvärligt socialt problem att ta itu med och det förekomer dessutom flera sätt att forska på hemlöshet. Denna artikel vil undersöka om sådana skillnader påverkar utvärdering av program och projekt som strävar efter att motverka hemlöshet. Varierande problemuppfattningar och lösningar på hemlöshet i USA och i Europa kommer sannolikt att påverka rekommendationer efter att program har blivit utvärderade. Artikeln baseras på ett urval av de mest citerade utvärderingarna av hemlöshetsprogram som publicerats i facktidskrifter mellan 1996 och 2010. De flesta av dessa utvärderingar är från USA. De amerikanska utvärderingarna riktas oftast mot storskaliga nationella program och utvärderare använder kvantitativa metoder, medan europeiska utvärderingar oftare baseras på mindre projekt och på kvalitativa metoder. I båda regionerna använder utvärderare sällan samhällsvetenskaplig teori för att analysera sina fynd. Artikeln föreslår att resultat från europeisk utvärderingsforskning borde användas i större utsträckning eftersom de förmodligen är bättre lämpade i ett europeiskt sammanhang.