Syftet med denna studie är att undersöka det förarbete som gjordes till Lgr 11 och dagens kursplan i kemi med avseende på hur de samrådande representanterna från olika grupper och organisationer resonerade kring den kommande kursplanens innehåll och utformning av undervisningen. De frågeställningar som har legat till grund för undersökningen är: Vad framkom i förarbetet till Lgr 11 med avseende på vad kursplanen i kemi ska innehålla och vad eleverna ska lära sig, varför kursplanen ska ha ett speciellt innehåll och varför eleverna ska lära sig detta innehåll samt hur kemikursen ska utformas och varför denna utformning? Undersökningen gjordes med hjälp av en argumentationsanalys som är en kvalitativ undersökningsmetod. Slutsatserna som kan dras av resultaten som framkom är att fokus lades på kunskaper kopplade till den vetenskapliga kunskapsformen episteme både som ensam kunskapsform och i mer eller mindre tydlig kombination med techne och fronesis när det kom till vad den nya kursplanen borde innehålla och vad eleverna ska lära sig. Analysen visade även att det framkom väldigt få och bristfälliga argument för vad kursplanen ska innehålla och vad eleverna ska lära sig. Slutligen visade analysen att fokus lades på ett kontextbaserat lärande, med vissa kopplingar till episteme, när det kom till hur kemikursen ska utformas samt övergripande kopplingar till nyttoargumentet för varför kemi ska undervisas och läras på ett kontextbaserat sätt.