Elever möter historia i en rad olika sammanhang; i media, i spel, i reklam, i filmer och i historiska faktaprogram på TV för att nämna några. Elevernas uppfattningar och kunskaper har därför sannolikt formats redan innan de möter skolans undervisning och därefter formas de som en parallell process. I skolans historieundervisning spelar läromedlen fortfarande en viktig roll. De används i olika utsträckning och på olika sätt, men de finns ändå där som en konstant. En intressant spänning kan därför uppstå mellan elevernas förkunskaper, deras förväntningar och den bild av det förflutna de möter i skolan. I denna presentation tar jag det inom historiedidaktiken tidigare svagt beforskade begreppet förväntning eller förväntan som utgångspunkt. Jag studerar vilka förväntningar eleverna har på, och vad de menar är viktigt och vad de vill lära sig om, en historisk epok som de ännu inte har studerat i skolan – kalla kriget. Elevernas förväntningar jämförs med läromedlens urval och beskrivning av epoken. Studien bygger på gruppintervjuer med svenska elever i årskurs 8 och en analys av historieläroböcker för årskurs 9. Resultaten diskuteras i ljuset av syften och innehållsbeskrivningen i den kursplan i historia som infördes i Sverige från 2011.