Eutrophication is the most severe treat against good ecological status in the Baltic Proper. Mussel farming could be a way to reduce eutrophication in coastal areas. Blue mussels (Mytilus edulis) are filter feeders and can therefore clean the water by taking up particles in it, when harvested nutrients will be removed; this is a treatment that the Baltic Sea could greatly benefit from. Blue mussel aquaculture in the Baltic Sea is a relatively new field with large knowledge gaps. The low salinity leads to dwarfism in Baltic mussels making them unsuitable for human consumption and previously uninteresting for farming. However small mussels could still be used for nutrient mitigation and the harvest could potentially be used for animal feed or fertilizers. In this study the optimal harvest time for maximum biomass and nutrient removal was investigated in a coastal mussel farm in Kalmar sound (southwest Baltic Sea/western Baltic Proper). The study ran between May 2016 and May 2017. Monthly mussel sampling was performed, including assessment of condition indices, biomass quantity and gonad development status. Weekly water analysis on the mussel farm and at a close-by reference site was performed to see if the farm had an impact on the water quality. A Principal component analysis showed no indication of direct effects from the mussel farm compared to a close by reference site. The percentages of dry meat varied between 11.01±2.36 and 20.053±0.65% and were significantly higher in spring compared to other seasons. The highest meat yield coincided with maximum gonad ripeness. A drop in meat yield of almost 7% was seen in April when gonads went from ripe to spawning. Spawning took place at water temperature of 6.5°C and the optimal harvest time was proposed to be at water temperatures of 5-5.5°C. This makes it possible for the mussels to utilise the spring bloom (3.5°C) and leaves a window of six weeks for cleaning the nets and having them back in the water before settling. Laboratory experiments showed that one-year-old mussels had higher filtration rates without increased sedimentation compared to two-year-old mussels. Therefore, the study proposes annual harvest frequency, which would also reduce the risk of biomass loss and the accumulation of algal toxins and pollutants. A standard sized mussel farm of 1 ha in the Hagby location, with annual harvest, could retrieve 600-900 kg of nitrogen and 60-90 kg of phosphorus per year. This study provides important knowledge for the optimization of mussel farming as a measure against coastal eutrophication in the Baltic Sea.

Övergödning har identifierats som det mest allvarliga hotet mot god ekologisk status i Egentliga Östersjön. Musselodling skulle kunna vara ett sätt att minska övergödningen i kustnära områden. Blåmusslan (Mytilus edulis) är ett filtrerande djur och kan därför rena vattnet från partiklar och binda näring som biomassa. När musslorna skördas tas näringen bort från kustvattnet. Blåmusselodling i Östersjön är relativt nytt och det finns stora kunskapsbrister. Östersjöns bräckta vatten gör musslorna småväxta och olämpliga för mänsklig konsumtion och har därför tidigare ansetts ointressanta för vattenbruk. Dock kan små musslor fortfarande användas för att ta upp näring och skörden kan eventuellt användas för foder eller gödsel. Den här studien undersökte den optimala skördetiden för en kustnära musselodling i Kalmarsund (sydvästra Östersjön/västra Egentliga Östersjön) och dess potentiella skörd, köttprocent och mängden näringsuttag. Syftet var att identifiera den optimala tiden för skörd för att få fram maximal biomassa och näringsupptag. Studien pågick från maj 2016 till maj 2017. Provtagningar gjordes månadsvis för bedömning av köttprocent, biomassa och gonadutveckling hos musslorna. Veckovisa provtagningar av vatten, på musselfarmen och en närliggande referensplats, utfördes för att se om farmen hade inverkan på vattenkvaliteten.

Procentanhalten torkat musselkött varierade mellan 11,01 ± 2,36 och 20,05 ± 0,65% och var signifikant högre under våren jämfört med andra årstider. Det högsta köttprocenten sammanföll med maximal gonadmognad. En minskning med nästan 7% kötthalt sågs i april när gonaderna gick från mogna till svärmande.

En PCA (Principal component analysis) visade ingen indikation på direkta effekter från musselfarmen jämfört med referensplatsen. Den optimala skördetiden föreslås att ligga vid vattentemperaturer på 5–5,5°C, före svärmningen inträffar vid 6,5°C. Detta gör det möjligt att utnyttja farmen under vårens algblomning (3,5°C) och lämnar ett fönster på sex veckor för att rengöra näten och placera tillbaka dem i vattnet innan koloniseringen från vårens svärmning. Labbexperiment visade att ettåriga musslor hade en högre filtreringskapacitet än tvååriga musslor utan att sedimentera mer. Med denna kunskap rekommenderas årlig skörd, vilket också minimerar risken för förlust av biomassa, ackumulering av farliga algtoxiner och miljögifter i musslorna. Det totala näringsupptaget från en standardiserad farm i Hagby på 1 ha skulle bli 600–900 kg kväve och 60–90 kg fosfor per år. Denna studie ger viktig kunskap om optimering av musselodling som en åtgärd mot övergödning av kustnära områden i Östersjön.