lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mot bättre beslut?: Lekmän och experter som beslutsfattare inom den sociala barnavården – en nordisk jämförelse.
University of Gothenburg.
University of Gothenburg.ORCID iD: 0000-0001-5644-2455
University of Gothenburg.
2017 (English)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Samhällets ingripande och däri beslutsfattanden gällande barn i socialt utsatta livssituationer är något av det mest svårhanterliga som välfärdssystem har att handskas med. De yttersta besluten är här de som görs med grund i tvångs-lagstiftning där barn mot föräldrars och/eller sin egen vilja omhändertas för samhällsvård. Även hanterandet av beslut om frivilliga insatser påverkar dock barn och familjer, och situationen för det enskilda barnet kan vara lika allvarlig vid frivillig vård som vid tvångsvård. Det finns troligen inte något system som är bäst på tillgodose samtliga utmaningar vilket innebär att det strävas efter ba-lans eller kompromiss mellan olika vägledande principer och hänsynstagande. Var tyngdpunkten i denna balans ska ligga har bestämts något olika i olika län-der, där de nordiska länderna är intressanta inte bara för denna olikhet utan också för att viktiga förändringar genomförts som påverkar ramarna för besluts-fattandet.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lekmännens roll inom myndig-hetsutövningen för social barnavård i Norge, Finland och Danmark. Av särskilt intresse är graden av lekmannainflytande i olika instanser som hanterar place-ring av barn för vård utanför hemmet. Grunderna för systemförändringar som rör beslutsfattandet generellt och specifikt lekmännens roll samt vad som är känt om effekterna av dessa belyses och sätts i relation till den svenska mo-dellen samt aktuell forskning av betydelse för området.

 

Från syftet följer tre huvudsakliga frågeställningar:

(i) Hur ser graden av lekmannainflytande inom den sociala barnavården ut i de nordiska länderna?

(ii) Hur har frågan om lekmannainflytande inom den sociala barnavården diskuterats och vilka kompetenser anses betydelsefulla i besluts-fattandet i de olika nordiska länderna?

(iii) Vilket inflytande och delaktighet har barn och familjer i besluts-processerna och vilken betydelse har dessa haft i förändringar av respektive system?

 

Övergripande finns många likheter i hur den sociala barnavården organiseras i de nordiska länderna Norge, Finland, Danmark och Sverige. På nationell nivå formuleras lagar och övergripande policys. Alla länder organiserar en mer gene-rell kontroll och tillsyn över hur arbetet genomförs på regional nivå medan handläggningsarbete huvudsakligen sker på lokalnivå, företrädesvis i kommu-ner. Trots dessa likheter kan vi se att beslutsformerna organiseras på olika sätt och framförallt skiljer sig relationerna mellan olika aktörer och deras ansvar åt. Detta inte minst efter de reformer och den omorganisering av den sociala barna-vården och dess beslutsorgan som genomförts i Norge, Finland och Danmark de senaste 25 åren. Ett ledord i förändringarna har varit ökad rättssäkerhet för de individer som kommer i kontakt med den sociala barnavården. Länderna har dock valt något olika lösningar för att uppnå detta. Det handlar exempelvis om skillnader i vilken kunskap som bedömts vara relevant för att kunna fatta de bästa besluten för enskilda individer. Därmed finns också olika krav på sak-kunskap hos de aktörer som getts beslutsmandat.

 

När det gäller frivilliga insatser i öppenvård ligger mandat att fatta beslut, i alla länder, på kommunal nivå. I de fall det direkta beslutsmandatet inte ligger på handläggande socialarbetare finns många gånger möjlighet att delegera besluts-fattandet till denna funktion. När det handlar om frivilliga placeringar skiljer det sig dock åt där det i Sverige är lekmän i socialnämnden som har beslutsrätt i de allra flesta fall medan det i Finland och i Norge är ledaren för den sociala barna-vården på kommunal nivå, och i Danmark upp till varje kommun att bestämma, vem som har beslutsmandat.

Vid beslut om placering utan samtycke är en gemensam nämnare att det krävs inblandning av juridisk kompetens för avgörande beslut. Utöver detta kan sak-kunniga och lekmän delta. Eget beslutsmandat ges dock inte åt någon aktör i nå-got av länderna, utan beslutsfunktionen innebär en form av balans mellan olika kompetenser. I Finland fattas beslut gällande vårdinsatser med tvång över-vägande av ledamöter med juridisk kompetens stödda av sakkunnig med kun-skap om barn och barnskydd. Även i Danmark har jurister stort inflytande då det förutom i det ordinarie beslutsorganet, børn og unge-udvalget, krävs juridisk kompetens vid beslut om akuta åtgärder. Det är ordförande i børn og unge-udvalget som har beslutsmandat för denna typ av beslut. I Norge och Danmark ingår juridisk expertis, sakkunniga och lekmän för det avgörande beslutet om tvångsvård, medan sakkunniga saknas i det svenska och lekmän i det finska systemet.

 

Sverige skiljer sig åt, dels genom frånvaron av sakkunniga i beslutsfunktion. Dels genom frånvaron av socialfacklig professionell kompetens med formell beslutsmakt vid frivilliga placeringar. Dessutom finns ett tydligt lekmannainslag som inte existerar i de andra länderna. I Sverige är lekmän, i form av nämnds-/utskottsledamöter utsedda av politiska partier, de enda aktörerna med formellt beslutsmandat gällande frivilliga placeringar. De har även beslutsmandat gäl-lande ansökan om tvångsvård. Vid behov av beslut om akuta insatser är det ord-föranden i detta utskott som konsulteras och fattar besluten. I Norge, Finland och Danmark är beslutsfattande gällande frivilliga placeringar i de flesta fall i stället lagt på tjänstemän. I Sverige dominerar lekmän dessutom i antal över den juridiska expertisen (domaren) när det kommer till aktörer med beslutsmandat i förvaltningsdomstolen.

Utöver jurister, sakkunniga och lekmän kan socialarbetare utöva stort infly-tande över beslut, oberoende av om de har formellt beslutsmandat eller inte. Socialarbetarrollen har stora likheter i alla länder på det sätt att den innebär ett ansvar för hur den utredning som ligger till grund för beslut genomförs, både beslut om frivilliga insatser och tvångsbeslut. Utredande socialarbetare påverkar till viss del också om och när ansökan om tvångsomhändertagande ska göras. De specifika förutsättningar de arbetar under samt deras handlingsutrymme varierar dock. Skillnaderna handlar både om tillgång till stöd, exempelvis i form av andra professionellas kunskaper. Det handlar också om hur deras arbete granskas och kontrolleras, exempelvis av socialarbetare i ledningsposition eller av sakkunniga kommittéer. Det verkar dock också finnas lokala skillnader inom länderna på grund av den grad av kommunalt självstyre som på något sätt finns i alla länder.

 

Förutom rättssäkerhet har frågor om barn och föräldrars delaktighet i den soci-ala barnavården angetts som ett viktigt mål med de förändringar som genom-förts i Norge, Finland och Danmark. Men även i Sverige har så väl lagstiftning som allmänna råd och riktlinjer utformats med intentionen att öka barns delaktighet.

 

Det finns tecken på att förändringarna gett resultat och att barn involveras i allt högre grad i det sociala barnavårdsarbete som berör dem men bilden som ges är inte entydig. Trots barns stärkta ställning i lagtext, styrdokument och me-toder så involveras inte barn i den utsträckning som riktlinjerna anger (Berrick, Dickens, Pösö & Skivenes, 2015a; Strandbu, 2011). En möjlig orsak till detta kan vara att handläggare inom socialtjänsten ges utrymme att själva tolka vad delaktighet under en utredning innebär och att de sinsemellan kan ha olika före-ställningar om delaktighet. Men det uppmärksammas att det även i domstolar som hanterar beslut om tvångsåtgärder finns brister i hur barns rätt att komma till tals hanteras. Barn och föräldrar kan också uppleva en domstolsprocess som mycket krävande och svår att förstå vilket då innebär en risk för att upplevelsen av delaktighet minskar snarare än tvärtom. I denna studie framgår dock inte tyd-ligt i vilken grad barns eller föräldrars delaktighet påverkas av hur balansen mellan olika aktörer i beslutsorganen organiseras.

När lekmännens inflytande minskat i Norge, Finland och Danmark, har detta inte enbart skett till förmån för handläggande socialarbetare eller till den social-fackliga kunskapen generellt. Framförallt gäller det i beslutsprocesser som handlar om tvångsvård där professionaliseringen har inneburit ett ökat infly-tande från andra professioner, kanske framför allt från jurister men också från sakkunniga med psykologisk expertis.

 

Trots att det ökade inflytandet från olika typer av expertis har setts som något positivt har det samtidigt framförts viss kritik mot att vissa expertgrupper fått mer inflytande än andra. Det finns exempelvis invändningar emot att psykolo-gisk sakkunskap fått en särställning framför annan expertis (Barne-, likestil-lings- og inkluderingsdepartementet, 2015). Det saknas dock säker kunskap om hur de olika aktörernas förslag till beslut skiljer sig åt. Därmed vet vi inte heller om lekmännens förslag till beslut skiljer sig åt från de förslag som getts av pro-fessionella utredare eller från andra beslutsfattare. Sammantaget innebär det att även om diskussionen om lekmännens roll inte verkar vara lika aktuell i Norge, Finland och Danmark som i Sverige, just nu, lyfts andra frågor kopplade till be-slutsfattandets olika aktörer, deras inflytande, kompetens och balansen dem emellan fram, både vad gäller frivilliga beslut och beslut om tvångsåtgärder. Även om målet är ett rättssäkert beslutsfattande är svaret på hur beslutsorgan och beslutsprocesser ska organiseras i den sociala barnavården därmed inte självklart. Synen på vilka kompetenser ett beslutsorgan bör innehålla och hur denna kunskap ska balanseras varierar även om det i Norge, Finland och Dan-mark finns en idé om att olika kompetenser krävs för att tillförsäkra väl avvägda beslut vid tvångsåtgärder. Skillnaderna visar sig också i tillvägagångssätt, stöd och kontroll i processen som leder fram till ett beslutsunderlag. En sak som är gemensam är dock diskussionen om att socialarbetares kompetens och erfaren-heter varierar vilket kan påverka beslutsunderlagens kvalitet. Frågan om hur ett rättssäkert beslutsfattande ska skapas kanske därmed måste innefatta en diskuss-ion om alla involverade aktörer samtidigt?

Denna studie har varken möjlighet eller avsikt att slå fast vilket system som är bättre än något annat. Det finns studier som visar på olika potentiella problem och svårigheter med alla de system och organisationer som här uppmärksam-mas.

Med det inte sagt att organiseringen av hur och vem som ska genomföra utred-ningar, göra bedömningar och fatta beslut kan göras kvalitativt olika och vara mer eller mindre rättssäkra. Lekmännens roll är dock inte bara avhängig synen på behovet av deras kunskap och expertis utan också hur behovet av andra aktö-rers expertis bedöms. Om lekmän har tillräcklig kunskap för att fatta beslut be-ror också på hur den sociala barnavården kan klara av att organisera arbetet med de beslutsunderlag som ligger till grund för beslutsfattandet.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting , 2017. , p. 94
Keywords [sv]
Social barnavård, beslutsfattande, lekmän, politiker
National Category
Social Work
Research subject
Social Sciences, Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-70685ISBN: 978-91-7585-464-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:lnu-70685DiVA, id: diva2:1193857
Available from: 2018-03-28 Created: 2018-03-28 Last updated: 2018-04-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Mot bättre beslut.(907 kB)26 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 907 kBChecksum SHA-512
fa9810894abaa640115b6debeada340f54cca94ae13c3eed5ca7052cecaa7710408ec8439e4febb553ec99fcc8788764e5be58729f6365d6eb144e0f42a9dc48
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

fulltext

Authority records BETA

Forkby, Torbjörn

Search in DiVA

By author/editor
Forkby, Torbjörn
Social Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 26 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 77 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf