lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Äldres Bästa, Äldrelots i Blekinge: En brobyggare för ökad delaktighet och trygghet bland de mest sjuka äldre
Landstinget Blekinge.
Blekinge Kompetenscentrum.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns ett antal äldre som beskrivs som de mest sjuka äldre och som känner behov av att ha någon som kan ge stöd i olika sammanhang. Det finns samtidigt en del äldre som tillhör gruppen de mest sjuka äldre som inte känner detta behov. Det är heller inte ovanligt att de mest sjuka äldre är stora förbrukare av olika omsorgs- och sjukvårdinsatser och har ett behov av att insatser från olika instanser koordineras. Med denna spännvid av behov kan det vara svårt att utveckla modeller som är generellt anpassade till de olika individuella behov som de äldre upplevs ha. En samordnande och stödjande funktion som hjälper den äldre i kontakten med vård och omsorg, en person som arbetar utifrån individuella behov så att de kan uppmärksammas och att åtgärder kan genomföras skulle kunna vara ett sätt att tillmötes gå denna problematik. Med detta som grund initierades en försöksverksamhet i Blekinge. Samordnande äldrelotsar involverades med syfte att etablera en kontinuerlig kontakt med de äldre under ett år för att öka de äldres livskvalitet, delaktighet och trygghet. Detta skulle i sin tur kunna generera positiva effekter vid insatser inom social omsorg och hälso- och sjukvården.

Syftet med denna rapport var att beskriva de mest sjuka äldre som ingick i försöksverksamheten äldrelots utifrån de äldres hälsosituation, deras behov samt delaktighet och trygghet i vård- och omsorgskontakter. Försöksverksamheten äldrelots genomfördes 2010-2013 i Blekinge. Ett hundra fyrtiotvå personer (>65 år) följdes under ett år och information samlades in genom intervjuer, arbetsplaner och enkäter. Många av personerna som valde att ha kontakt med en äldrelots bedöms vara sköra äldre, dvs. äldre som uppfyller kriteriet för frail (skör) eller prefrail eftersom många av dem upplevde begränsningar i rörlighet och förmåga till måttligt ansträngande aktiviteter. Frail och prefrail skulle därmed kunna användas ett sätt för att identifiera personer som är i behov av stöd i samband med vård- och omsorgsinsatser. Hos de äldre identifierades flera behov, behov som inte alltid uppmärksammats eller åtgärdats av befintliga verksamheter med ålagt ansvar eller uppdrag. I samband med äldrelotsens verksamhet ökade andelen personer som kände delaktighet i beslut rörande insats och trygghet med erhållen insats under de tolv månader som den äldre hade kontakt med äldrelotsen. Även de äldres livskvalitet förbättrades under året. Många äldre upplevde att det var just äldrelotsen som var viktig för att de skulle känna sig delaktiga och trygga i kontakt med vård och omsorg. Flertalet (90 %) kände sig tryggare tack vare äldrelotsen om de skulle behöva kontakta hälso- och omsorgspersonal framöver. Men de uppkomna resultaten tyder på att äldrelotsen inte primärt kan påverka den äldres upplevelse av delaktighet och trygghet i relationen till andra professioner. Äldrelotsen kunde i mötet med vård och omsorgen ses som den som överbryggar eventuella hinder som uppstår så att den äldre känner delaktighet och trygghet, dvs. en länk mellan det individuella behovet och givna insatsen. Genom äldrelotsens arbete kunde det också identifieras att information ofta saknades framförallt till dem som inte var vana vård- och omsorgstagare samt att uppföljning i flera fall uteblev.

Äldrelotsen sedd som en överbryggare återges också i de rollerna som äldrelotsen hade. Äldrelotsen var en som informerade, stöttade och någon som lyssnade på den äldre. Äldrelotsen var också en samordnare, en som följde upp, en som frågade om behovet blev tillgodosett, en som kunde föra den äldres talan och förtydliga. Allt detta ses som viktiga faktorer för att kunna känna delaktighet och trygghet.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att funktionen äldrelots är ett användbart sätt att arbeta på för att identifiera behov och påverka den äldres upplevelse av delaktighet och trygghet med erhållna insatser och därmed förbättra livskvaliteten. Resultaten visar också på att tänka och utgå utifrån processer är en viktig del i vård- och omsorgsverksamheterna för att individuella behov ska kunna tillfredsställas. Försöksverksamheten har genererat en stor kunskapsbank som innehåller information om de äldres individuellt upplevda behov. En information som mycket väl kan användas för att förbättra och utveckla insatser som vänder sig till de mest sjuka äldre.

Place, publisher, year, edition, pages
Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum , 2015. , p. 41
Series
Rapport BKC ; 2015:4
National Category
Nursing
Research subject
Health and Caring Sciences, Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-72239ISBN: 978-91-86711-63-4 (print)ISBN: 978-91-86711-64-1 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:lnu-72239DiVA, id: diva2:1195363
Available from: 2018-04-05 Created: 2018-04-05 Last updated: 2018-04-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Fulltext

Authority records BETA

Fagerström, Cecilia

Search in DiVA

By author/editor
Fagerström, Cecilia
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf