lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvinnor och män i domar: En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål
Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. (IMS, språkvetenskapliga miljön)
Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. (Språkvetenskapliga miljön)
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruk­tioner i Sveriges Domstolars skrift­liga domar i brottmål, vård­nads­mål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskurs­analys, där genus definieras som sociala konstruk­tioner av könsiden­titeter. Studien har genom­förts genom kvantitativa och kvalitativa språk­­­­­analyser. Meto­der­na komplet­terar varandra genom att de kvan­titativa ana­lyser­­na ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brott­måls­domar, vård­nads­domar och LVU-dom­ar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och pro­ble­ma­tise­rar hur rättens repre­sen­­ta­tion av genus framträder i ett repre­sentativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter före­kom­mer. Följande frågor ställs:

  1. Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna?
  2. I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna?
  3. Vilka dominerande teman om kvinnor och män fram­träder i de olika domtyperna (det vill säga brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)?
  4. Vilka röster från kvinnor och män kommer till tals i domtexterna och hur legi­timeras rösterna?

 

Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltnings­rätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konsta­tera att könen på nämndemännen inte alltid fram­går i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar.

 

Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i dom­texter­nas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, efter­som det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som pas­siva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteen­den framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfatt­ningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkohol­på­ver­kan i brottmål.

 

Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som före­kom­­mit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt be­mötan­­de göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genus­neutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldig­heter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men av­snit­ten med refe­rat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och efter­som lek­män och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedöm­ning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juri­disk kompetens.

 

Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hän­vis­ningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där läng­re och sam­manhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. För­valtningsrätten har kon­sekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tings­rätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i dom­skälen i 67 % av domarna. I brottmåls­domarna från Tings­rätten finns stor varia­tion i ut­form­ningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos lä­sa­­ren. Tyd­ligast är det när rätten an­vän­­der under­rubriker för att markera vad som är par­ters utsagor respektive rättens bedöm­ning.

 

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö, 2018. , p. 60
Keyword [sv]
språklig genusanalys, narration, teman, legitimering, domar, brottmål, vårdnadsmål, LVU-mål
National Category
Languages and Literature
Research subject
Humanities, Swedish
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-73031OAI: oai:DiVA.org:lnu-73031DiVA, id: diva2:1198817
Available from: 2018-04-18 Created: 2018-04-18 Last updated: 2018-04-18

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Byrman, Gunilla
By organisation
Department of Swedish Language
Languages and Literature

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 16 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf