lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att tillvarata och utveckla tillgängliga språkliga resurser
Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy. (CSF;Kollegiet för värdepedagogisk forskning)ORCID iD: 0000-0002-5882-4112
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Syftet är att synliggöra och problematisera tillvaratagande av flerspråkiga elevers tillgängliga språkliga och kognitiva resurser i pedagogisk praktik. Jag undrar över lärares och elevers förhållningssätt, hur elevers tidigare kompetenser tas till vara och blir betydelsefulla i undervisningen.

De pedagogiska kontexter som här studeras närmare är undervisning i samhällskunskap och matematik inom IMS (introduktionsprogram språk) på en gymnasieskola. Materialet omfattar intervjuer med elever och lärare i IMS-klasser. Samtliga elever inom IMS är i gymnasieåldern och räknas som nyanlända. De har olika skolbakgrund, talar olika språk, svenska på en ganska grundläggande nivå. De intervjuade IMS-lärarna har alla flerårig erfarenhet av att undervisa på introduktionsprogram på gymnasienivå.

Etikprövning är genomförd och godkänd när det gäller intervjuer med IMS-elever och eleverna har skrivit under medgivandeblanketter. Alla deltagande lärare har muntligen lämnat medgivande. Det insamlade materialet har anonymiserats och redovisas konfidentiellt. På så vis följs VR:s (2002) forskningsetiska principer.

För analys av förhållningssätt används Ryans m.fl (1988) två typer av underlag och tillvägagångssätt. Det handlar om analys av dokument och observationer för användning och behandling av språk samt analys av intervjuer. Resultatet från analysen speglas mot forskning om framgångsfaktorer för flerspråkiga elever.

Forskning (Kramsch, 2008, 2009) visar att flerspråkiga talare inte håller sina språk åtskilda när de är verksamma i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Flerspråkiga individer har i stället en förmåga att välja språk, betecknad en symbolisk kompetens (a.a.). Kramsch (2008) talar om ekologisk strategi när det handlar om språkinlärning och språkundervisning. En ekologisk strategi grundas i mänsklig interaktion mellan medfödda egenskaper och miljöer som människor lever i och utveckling som sker i harmoni med miljön. Barn och unga utvecklar sina språkliga färdigheter både med hjälp av undervisning och när de umgås med kamrater som talar språket eller språken som ska utvecklas (Cummins, 2006; Cummins, 2007; Cummins & Schecter, 2003). Fyra faktorer betonas som grundläggande (Axelsson, 2013) när det handlar om flerspråkiga barns möjlighet att utveckla tänkande och lärande. Den ena faktor är en socialt och kulturellt stödjande miljö, en annan är språkutveckling i både modersmål och i det andra språket, en tredje är utvecklingen av skolämnen och den fjärde faktorn är kognitiv utveckling som är starkt kopplad till de tre andra faktorerna.

Av intervjuerna framgår att lärarna i sin undervisning systematiskt försöker ta tillvara elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter av undervisning. Det framgår att eleverna arbetar i språkgrupper för att lösa uppgifter och att de både gör individuella och gruppresentationer i klassen. Det framgår också att vårdnadshavare/föräldrar/godemän och boendepersonal är behjälpliga i skolarbetet.

Referenser

Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Cummins, J. & Schecter, S. R. (2003). School Based language Policy in Cultural Diversity Contexts. In S. R. Schecter & J. Cummins (Eds.). Multilingual Education in Practice. Using diversity as a resource. Portsmouth: Heinemann.

Cummins, J. (2006). Förord. I P. Gibbons. Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Fallgren & Hallgren.

Cummins, J. (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual Classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (2), pp. 221–240.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Garcia, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell.

Kramsch, C. (2008). Ecological perspectives on foreign language education. Language Teaching. 41(3), 389–408.

Kramsch, C. (2009). The Multilingual Subject. What language learners say about their experience and why it matters. Oxford: Oxford University Press.

Ryan, E.B. Giles, H. & Sebastian, R.J. An integrative perspective for the study of attitudes toward language variation. I: Ryan, E.B. & Giles, H. Attitudes toward language variation . London: Arnold. 1–19.

Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2013). Makt och litteracitet. Modersmålslärare skriver om modersmålsundervisning. I: Skjelbred, Dagrun og Veum, Aslaug (red.):  2013: Literacy i læringskontekster. Oslo: CapplenDamm Akademisk. 166–176.

Torpsten, A.-C. (2010). I hela Malmö stad är det bara en skola som erbjuder modersmålsundervisning inom skolans ram.(In all the city of Malmö only one school offers mother tongue instruction within the school.) Kalmar: Linneuniversitetet.

Torpsten, A.-C. (2013). Second-Language Pupils tell about school Life. How Pupils relate to Instruction in a Multi-Lingual School. Citizenship, Social and Economics Education, (12)1, 37-47.

Torpsten, A.-C. & Betzholtz. M. (2013). Preschool – a Diverse and Multilingual Arena. The International Journal of Education for Diversities. E-tidskrift 2013(2)1-21.

Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Curriculum for primary schools, pre-school and after-school leisure program 2011.) Stockholm: Utbildningsdepartementet (Ministry of Education).

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Williams, C. (1996). Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
National Category
Educational Sciences Pedagogy Educational Sciences
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences; Education, Special Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-75737OAI: oai:DiVA.org:lnu-75737DiVA, id: diva2:1217414
Conference
Skriv! Les! Trondheim, Norway, 9-11 May 2017
Available from: 2018-06-13 Created: 2018-06-13 Last updated: 2019-01-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Book of abstracts

Authority records BETA

Torpsten, Ann-Christin

Search in DiVA

By author/editor
Torpsten, Ann-Christin
By organisation
Department of pedagogy
Educational SciencesPedagogyEducational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 279 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf