lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Musikerroller i Stockholms musikliv under 1800-talet
Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.
2018 (Swedish)In: Musikforskning idag 2018, Uppsala 13–15 juni: Abstracts, Uppsala: Uppsala University, 2018, p. 5-5Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Under 1800-talet förändras det konstmusikaliska musiklivet i Europa från att ha varit knutet till hovmiljöer till att bli ett musikliv med borgerliga förtecken. I Sverige märks denna förändring inte minst i Stockholm, där den kungliga operan blir allt mer samhällelig och där behovet av musiklärare och musiker blir allt större under 1800-talets gång. Samtidigt ökar möjligheterna att resa mellan olika orter och musiker kan därför förväntas röra sig inom stora geografiska områden.

I detta paper diskuteras, utifrån två konkreta exempel, förutsättningar och verksamhetsområden för musiklärare och musiker. Övergripande frågeställningar är: Hur kan arbetsmöjligheterna inom 1800-talets musikliv beskrivas med särskilt fokus på genusaspekter? Hur kan musikers rörelse mellan orter beskrivas utifrån uppfattningar om kulturell transfer?

Behovet av musiklärare var stort under 1800-talets första hälft. Hanna Brooman arbetade som lärare i hela sitt liv, i huvudsak på Operans elevskola (verksamhetstid 1847–1884) men också som privatlärare. Hon undervisade bland annat i pianospel. Annonser i samtida press samt arkivuppgifter från elevskolan visar att hon hade en omfattande pedagogisk verksamhet. Genom att anlägga ett genusperspektiv kan studien bidra med ny kunskap om arbetsmöjligheter för kvinnor inom det borgerliga musiklivet. Den hittills gängse uppfattningen om att kvinnor endast kunde vara aktiva inom det privata musiklivet kan härmed problematiseras.

En central institution vid denna tid var Hovkapellet. Som hovkapellmästare kom 1858 tonsättaren Ignaz Lachner till Stockholm. Han hade då varit verksam som dirigent i Stuttgart, München och Hamburg. Efter tre säsonger i Stockholm reste han 1861 till Frankfurt. Lachner är ett exempel på hur musiker rörde sig mellan olika orter i norra Europa. Teorier om kulturell transfer och cirkulation visar hur detta förfaringssätt hade betydelse för spridning av såväl musik som musiker och bidrar till ett ifrågasättande av beskrivningen av musiklivet under 1800-talet i termer av ”centrum” och ”periferi”.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsala University, 2018. p. 5-5
National Category
Musicology
Research subject
Humanities, Musicology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-76173OAI: oai:DiVA.org:lnu-76173DiVA, id: diva2:1220831
Conference
Musikforskning idag 2018, Uppsala 13–15 juni
Available from: 2018-06-19 Created: 2018-06-19 Last updated: 2018-08-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Abstracts

Search in DiVA

By author/editor
Hallgren, Karin
By organisation
Department of Music and Art
Musicology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 14 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf