lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Föryngring med tallsådd- ett underskattat alternativ?
Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Forestry and Wood Technology.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Direct seeding of pine- an underestimated alternative? (English)
Abstract [sv]

I de svenska skogarna är tallen (Pinus sylvestris L.) det näst vanligaste trädslaget och konkurrerar bäst på torrare och blötare marker. Av den anledningen är det viktigt vid föryngring att ståndortsanpassa. Det har dock blivit allt vanligare att privata skogsägare planterar gran (Picea abies L.) på typiska tallmarker på grund av det höga betestrycket. Detta kan vara förödande för tillväxten och kvaliteten. Ett sätt att klara betestrycket är att ha en högstamtäthet för att få många alternativa stammar kvar till älgsäker höjd. Där kan föryngringsmetoden vara avgörande. Mellan 2013–2016 planterades och självföryngrades 92,2 % av tallföryngringsarealen i Sverige, de resterande 7,8 % såddes. Att så tall på lämpliga marker resulterar ofta i en hög stamtäthet och det finns möjlighet att välja förädlat material. Detta ger en trängseleffekt vilket bidrar till hög virkeskvalitet, samtidigt som det kan ge en tillväxtökning upp till 25 % gentemot beståndsfrön om förädlat material används. Detta är en kombination som bara är möjlig att åstadkomma med sådd. Studiens syfte har varit att undersöka vilken inställning skogsägare har haft till tallsådd och varför så få använt metoden. Dessutom har det kartlagts vilka som använt metoden och varför. Detta har gjorts med en enkätundersökning som skickades ut till 240 skogsägare jämt fördelat över Sverige, varav 103 svarade. Det har även gjorts intervjuer med skogsbolag med eget skogsinnehav från nord- och mellansverige. Resultatet visade att 15 % av respondenterna från enkätundersökningen någon gång sått tall. Det var vanligare att de som ägde en skogsfastighet på 100 hektar eller mer någon gång hade sått tall i jämförelse med de som ägde 49 hektar eller mindre. Av de som sått svarade 92 % att de var nöjda med resultatet och 73 % kunde tänka sig att så igen. Det var ingen skogsägare från Götaland som sått tall. Av de som inte hade sått tall svarade 48 % att anledningen till de inte gjort de var för att de inte tänkt på det och 69 % svarade att de hade en varken positiv eller negativ inställning till metoden. Detta kan jämföras mot de som någon gång hade sått tall där 86 % svarade att de hade en positiv eller ganska positiv inställning. De skogsbolag som låtit sig intervjuas svarade samtliga att de har sått tall, dock i olika omfattning. Det bolag som sått mest var Sveaskog som svarade att de har sått 27 % av deras tallföryngringsareal. Detta kan jämföras med Holmen skog som sådde strax över 20 % och då är contortatall inkluderad. De främsta anledningarna till att de har sått var för att det bedömdes vara kostnadseffektivt och ger många stammar per hektar vilket har varit positivt i områden med högt betestryck. Alla intervjupersoner berättade att det är viktigt att välja rätt mark för ett positivt resultat. Resultatet från enkäten visade att de som svarat att de någonsin sått tall hade en positivare inställning till sådd, vilket tyder på positiva erfarenheter. Nära hälften av de som inte sått tall svarade att de hade varken en positiv eller negativ inställning. En möjlig orsak till det är att de inte hade någon erfarenhet av metoden och därför ingen åsikt. De som någon gång har sått var i regel större skogsägare. En möjlig orsak till det är att det är större sannolikhet att de har en lämplig mark tillgänglig och att de troligen föryngrar oftare än mindre skogsägare. En hög andel av de som inte sått svarade att de inte tänkt på det. Detta skulle kunna bero på ointresse eller okunskap. En stark orsak till detta är sannolikt på grund av tradition. Skulle de privata skogsägarna skaffa sig kunskap om detta och vilka marker som är lämpliga skulle det kunna finnas pengar att tjäna. Detta eftersom det är billigare, lättare, och skapar bättre kvalitet än de andra föryngringsmetoderna. Tallsådd går dessutom bra att kombinera med andra metoder och anpassa föryngringsåtgärden efter förutsättningarna. I områden där betesskador ställer till stora problem kan tallsådd vara ett outnyttjat verktyg i verktygslådan.

Abstract [en]

The aim of this study was to investigate the attitudes of forest owners to direct sowing of pine (Pinus sylvestris L.) and also why so few have used the method. The study also aimed to identify reasons for forest owners to use or not to use the method. A questionnaire was sent to 240 non-industrial private forest owners (NIPFs) all over Sweden. As a complement, interviews were performed with forest companies from the north and middle parts of Sweden. The results showed that 15 % of the NIPFs respond that they had used the method direct sowing of pine at some occasion in the past. No forest owner origination from Götaland had used the method though. It was more common among those who owned a forest property of 100 hectares or more than among those who owned 49 hectares or less. Most of those who had used direct sowing in the past were satisfied with the outcome of the regeneration, 92 %, and 73 % were willing to use the method again. They also showed a more positive attitude to direct sowing, 86 %, compared to those who had not tried the method, where 23 % were positive and 69 % were neither positive nor negative. The main reason for not have used the method showed to be that the NIPFs answering this questionnaire had not thought about it. Of the companies interviewed in this study, Sveaskog and Holmen were the ones that have used direct sowing the most: Sveaskog sow 27 % of the yearly pine regeneration area and Holmen just over 20 % of the yearly pine regeneration area, including lodge pole pine (Pinus contorta Douglas ex Loudon). The main reason to why the companies have used direct sowing was that they consider the method cost effective. The also appreciate that the method results in a lot of stems per hectare which has been positive in areas where browsing is a problem. The results from the questionnaire showed that those had sown pine in the past tended to have a more positive attitude to the method than the forest owner that had not sown. This indicates that they have had a positive experience of the method. Nearly half of those who had not sown had neither a positive nor a negative attitude to it. One possible reason for it is that they had no experience of the method and therefore no opinion. Direct sowing works well to combine with other methods and can be adapted to different conditions. In a time when damage from browsing can cause big problems to regenerations of pine, sowing could be an important tool in the toolbox.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 23
Keywords [en]
browsing damage, Sweden, NIPF non-industrial forest owner
Keywords [sv]
Tall, sådd, Sverige, betestryck, stamtäthet
National Category
Forest Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-76683OAI: oai:DiVA.org:lnu-76683DiVA, id: diva2:1231233
External cooperation
Skogsstyrelsen
Subject / course
Skogs- och träteknik
Educational program
Forest Production and Wood utilization Programme, 180 credits
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-07-20 Created: 2018-07-05 Last updated: 2018-07-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(783 kB)0 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 783 kBChecksum SHA-512
09d276b82a1890bb39bb151ea08f3d5e25c1f49e3dc5795c266f7b744c417380db1da89338de8de8b37ada775acd3f67f6764a0d070b4152c32d4b9c69fc3012
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, Jonas
By organisation
Department of Forestry and Wood Technology
Forest Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf