I detta papper undersöker vi vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper.  För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.

Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?