lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livet är inte en dans på rosor: Anhörigas upplevelser att vårda närstående med demenssjukdom - en metasyntes
Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Life is not a dance on roses : Family caregivers' experiences to nurture relatives with dementia - a metasynthesis  (English)
Abstract [sv]

Bakgrund: Varje år drabbas ca 20 000–25 000 personer i Sverige av demenssjukdom. Då inget botemedel finns är hälso- och sjukvårdens främsta uppgift att erbjuda en god och säker vård. Av dem som lider av demenssjukdom bor 2/3 i eget boende antingen ensam eller tillsammans med en eller flera anhöriga. Demenssjukdomar kallas för de anhörigas sjukdom då det är anhöriga som ser hur deras närstående förändras. För att personer med demenssjukdom ska få ett bra liv har anhöriga en stor nyckelroll. Situationen kräver också att anhöriga får hjälp, stöd och information från distriktssköterskan då det är denne som oftast möter anhöriga och deras närstående med demens i deras hem. Syftet: Syftet med denna studie var att sammanställa evidensen om anhörigas upplevelser att vårda närstående med demenssjukdom.  Metod: Litteraturöversikt med metasyntes som metod. Studiens resultat är baserat på 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna i studien är från åren 2003–2018. Resultat: Resultatet visar på att anhöriga till närstående med demenssjukdom påverkas mycket av att relationen förändras, från att vara i en jämställd relation till att bli någons vårdare. De upplever även många olika känslor såsom sorg och ensamhet. Många känner sig isolerade, deprimerade och har en stark oro, både om situationen idag och vad som händer i framtiden med deras närstående. De upplever även att vårdpersonal inte har tillräckligt med kunskap och kompetens för att ta hand om deras närstående, samt att bristen på information är påtaglig från vårdpersonal. Slutsats: Distriktssköterskan och annan vårdpersonal behöver kunskap och utbildning i hur omvårdnaden och bemötandet av personer med demenssjukdom ser ut för att vårda dessa personer. Vården ska ske både från ett personcentrerat – och familjefokuserat förhållningssätt för att hälso- och sjukvården på bästa sätt ska ta hand om både personen med demenssjukdom och deras anhöriga.

Abstract [en]

Background: Every year about 20,000 to 25,000 people in Sweden suffer from dementia. At present there is no cure, but the primary task of health care is to provide good and safe care. Figures show that 2/3 all who suffer from dementia are living in their own accommodation either alone or together with one or more relatives. Dementia diseases are often called for the illness of the relatives as they are greatly affected by seeing their relatives with dementia slowly disappear in the mind though they are there bodily. In order for people with dementia to have a good life, relatives have a major key role. The situation also requires that relatives receive help, support and information from the district nurse as it is the person who often meets relatives and their relatives in their home. Aim: The purpose of this study was to compile evidence on family caregivers' experiences to nurture relatives with dementia. Method: Literature Review with meta-synthesis as a method. The study results are based on 15 qualitative articles between 2003-2018. Results: The result shows that relatives of related parties with dementia disease are affected much by the relationship changing, from being a love couple to becoming someone's carer. They also experience many different emotions, such as sorrow and loneliness. Many feel isolated, depressed and have a strong concern, both about the situation today and what happens in the future with their relatives with dementia.  They also feel that healthcare professionals do not have enough knowledge and skills to take care of their relatives, and that the lack of information is palpable from the district nurse. Conclusion: The district nurse and other healthcare professionals need knowledge and education how the care and treatment of people with dementia are looking to nurture these people. Care should be taken both from a person-centered – and family focus care approach in order to ensure that healthcare is best cared for by both the person with dementia and their relatives

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
Keywords [en]
dementia, family caregivers, experience, support, meta-synthesis and district nurse.
Keywords [sv]
Demens, anhörig vårdare, upplevelse, stöd, metasyntes och distriktssköterska
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-78956OAI: oai:DiVA.org:lnu-78956DiVA, id: diva2:1265616
Educational program
Specialist Nursing Programme, with Specialism in Primary Health Care, 75 credits
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-11-26 Created: 2018-11-25 Last updated: 2018-11-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Boo Hermansson, Caroline
By organisation
Department of Health and Caring Sciences
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 381 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf