lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rätten att försörja sig själv: Om kvinnliga musiker i 1800-talets svenska musikliv
Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Music and Art.ORCID iD: 0000-0003-3095-8554
2019 (Swedish)In: 8e Svenska historikermötet 2019, Växjö 8-10 maj: Rättigheter, 2019Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Under 1800-talet förändras det konstmusikaliska musiklivet i Europa från att ha varit knutet till hovmiljöer till att bli ett musikliv med borgerliga förtecken. I Sverige märks denna förändring inte minst i Stockholm, där den kungliga operan blir allt mer samhälleligt förankrad och där ett efterhand mångfacetterat borgerligt musikliv gör att behovet av musiker och musiklärare blir allt större. Möjligheten att försörja sig som musiker ökar, även för alla dem som inte hör till det absoluta toppskiktet. Tidigare forskning har visat att många manliga musiker under 1800-talet försörjde sig som mångsysslare inom musikområdet. Det var vanligt förekommande att samma person kunde arbeta som musiker i olika ensembler, som tonsättare, kyrkomusiker och ha olika läraruppdrag. Huruvida kvinnor också hade denna rätt till egen försörjning har knappast uppmärksammats av forskningen. Här har man istället förmodat att kvinnor hade en begränsad plats i musiklivet och att de i allmänhet fick upphöra med yrkesverksamheten om de gifte sig. Studier av arkivmaterial ger dock anledning att förmoda att kvinnor haft större plats i musiklivet än vad man tidigare trott.

I detta paper diskuteras kvinnors möjlighet att arbeta självständigt inom musiklivet, som musiklärare, sångerskor, instrumentalister samt tonsättare. Enskilda exempel hämtas både från samtida uppburna artister, med sångerskan Jenny Lind som en viktig person, och från de många musiklärare som försörjde sig själva hela livet genom eget yrkesarbete. Typiska exempel är här Josabeth Sjöberg, som hela livet försörjde sig som guvernant och musiklärare, samt Hanna Brooman, med en omfattande lärargärning vid Operans elevskola. Utifrån teorier om genus och klass granskas kvinnornas roll i musiklivets struktur och jämförelser görs med den ovan beskrivna manliga musikerrollen.

Place, publisher, year, edition, pages
2019.
National Category
Musicology
Research subject
Humanities, Musicology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-82485OAI: oai:DiVA.org:lnu-82485DiVA, id: diva2:1315188
Conference
8e Svenska historikermötet 2019, Växjö 8-10 maj. Rättigheter
Available from: 2019-05-13 Created: 2019-05-13 Last updated: 2019-08-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Conference ProgramAbstracts

Authority records BETA

Hallgren, Karin

Search in DiVA

By author/editor
Hallgren, Karin
By organisation
Department of Music and Art
Musicology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 4 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf