lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
The second wave: the Urak Lawoi after the tsunami in Thailand
Lund University, Sweden.
2017 (English)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Urak Lawoi är en ursprungsbefolkning i Andamansjön som bl.a. bor på kända turistöar som Phuket, Phi Phi, Ko Lanta Yai och Ko Lipe utanför Thailands västkust. Deras språk och kultur skiljer sig från övriga thailändares, inte minst ifråga om kunskap att navigera på havet. Att bo på eller vid havet är centralt för deras identitet; det är där de fiskar, samlar föda på stränder och utför sina ritualer. I århundranden, ja, kanske tusentals år har Urak Lawoi levt vid stranden och av de resurser som havet kan ge. Andra kallar dem ofta efter de västerländska benämningarna; ”Sea Gypsies”, ”havsnomader” eller, på thailändska, ”Chao Ley”.Den 26 december 2004 drabbades Thailand av den mest förödande tsunamin som noterats i modern historia. Mer än 350 000 människor omkom i Sydostasien. Om tsunamin var ”den första våg” som sköljde över Urak Lawoi, blev hjälpinsatser och reformer som följde efter tsunamin ”den andra vågen”, och den kom att generera betydande sociokulturella förändringar.Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur reformer, hjälpinsatser och den ökade uppmärksamhet som Urak Lawoi fick efter tsunamin har påverkat deras liv, särskilt på ön Ko Lanta Yai. Avhandlingen bygger på 36 månaders etnografiska fältstudier som gjorts under olika perioder mellan 2002 och 2013, alltså både före och efter tsunamin. Monografin ger en empirisk förståelse för hur globala ekonomiska intressen och transnationell migration påverkar lokalsamhällen på de stränder där Urak Lawoi varit bosatta, och som exploaterats för turism. Fallstudier från fältarbetet används för att visa hur en ursprungsbefolkning kan berövas sitt territorium och hur detta påverkar deras identitet och livsföring.När jag träffade Urak Lawoi första gången var det en gåta för mig varför landrättigheter hade en så central betydelse för människor som var kända som ett havsfolk. Här försöker jag finna svar på denna gåta och undersöka vad dessa svar egentligen innebär. Undersökningen visar hur konflikter kan uppstå på grund av det omgivande samhällets ekonomiska intressen och en lokalbefolknings traditionella livsstil. Studien visar hur en naturkatastrof används som en förevändning för att exploatera det drabbade området och bygga upp en turistindustri, och därmed påskynda en förändringsprocess som i själva verket var planerad redan före katastrofen. Analysen visar hur en respons på en naturkatastrof kan påskynda integrationen av en lokalbefolkning i den globala ekonomiska arenan. Uppbyggnadsverksamheter, nya regler och sociala integrationsprocesser blev katalysatorer för den lokala regeringen att genomföra förändringar som passade turismens tillväxt, men inte nödvändigtvis Urak Lawois intressen. Utomstående vill skapa en stereotyp bild av detta ”havsfolk” och ge dem "rätt" att behålla sin identitet under förutsättning att deras traditioner passar in i turistindustrins expandering. Studien visar hur denna utveckling har ökat ojämlikheten i människors levnadsförhållanden och gjort dem som saknar landrättigheter mer utsatta och sårbara. Trots sin utsatthet ser de emellertid inte sig själva som offer. De visar tvärtom stark kreativitet att agera inom det omgivande samhällets normer och regler och att göra motstånd. Slutsatsen är att de som har tillgång till mark är bäst på att integrera med det thailändska samhället, men de är också bäst på att bevara sin identitet.

Abstract [en]

On 26 December 2004, the Urak Lawoi sea people were hit by a huge tsunami that overwhelmed all of Southeast Asia causing the deaths of more than 350,000 people across the region. If the tsunami was the disaster, the “first wave”, the relief efforts and the assistance that came with it became the “second wave”, due to the social and economic changes that followed. The Urak Lawoi have for centuries, resided on the Andaman Sea, off western Thailand. They have long lived on islands, that today are popular touristic destinations, such as Phuket, Phi Phi, and Ko Lanta Yai. Here, they have long shared resources that the ocean can offer for subsistence. Living next to the sea is central to their identity; here, they fish, gather at the shore, and perform ancestor-spirit worship. Although they are a minority in Thailand, they maintain a culture, language, and lifestyle apart from Thai society. In this dissertation I discuss how the post-tsunami reforms, relief efforts and outside attention have affected everyday life among the Urak Lawoi on the island of Ko Lanta Yai. The dissertation is based on 36 months of ethnographic fieldwork that stretches over a decade (2002-2013), before and after the tsunami. I have used video cameras to film, providing a deeper understanding of the empirical data collected. The monograph provides an empirical understanding of how global economic interests and transnational migration influence local communities. Examples from fieldwork are used to demonstrate how an indigenous people were deprived of their territory (which in this case includes the sea), and how this affected their religion but also hampered their self-sufficient economy as they became increasingly dependent on a solid monetary income. The analysis reveals how a response to a natural disaster can accelerate the integration of local people into the global economic arena under the conditions of tourism development. The rebuilding activities, new regulations, and social integration processes became catalysts for the local government to implement desired changes that suited tourism growth. The study demonstrates how development increased the inequalities of people’s living conditions and made people without land entitlements more vulnerable. Those who have access to land were the best at integrating with Thai society, but they were also the best at preserving their identity.Thus, I argue, a natural disaster can be used as a pretext for exploitation in favor of tourism development in the affected area, and speed up the process of change. I conclude that outsiders have a desire to create stereotypes of the Urak Lawoi, who only have the “right” to retain their identity as “sea people” if they adapt their traditions and culture to suit tourism development. Although vulnerable, the Urak Lawoi do not see themselves as victims but show strong agency and creativity to act within limitations in society.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Department of Sociology, Lund University , 2017. , p. 356
Series
Lund Monographs in Social Anthropology, ISSN 1101-9948 ; 24
Keywords [en]
Urak Lawoi, Chao Ley, sea nomads, sea gypsies, sea people, Thailand, disaster, vulnerability, resilience, tourism development, land policies, Indigenous people, Religion
Keywords [sv]
Urak Lawoi, Turismvetenskap, Tsunami, landrättigheter, Thailand, Havsnomader, ursprungsfolk, visuell antropologi, havsfolk, sårbarhet, religion
National Category
Social Anthropology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-82584ISBN: 9789177533979 (print)OAI: oai:DiVA.org:lnu-82584DiVA, id: diva2:1316247
Public defence
2017-10-13, Kulturen auditorium, Tegnérsplatsen 6, Lund, 10:00
Opponent
Supervisors
Available from: 2019-05-17 Created: 2019-05-16 Last updated: 2019-05-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Abstract

Authority records BETA

Granbom, Ann-Charlotte

Search in DiVA

By author/editor
Granbom, Ann-Charlotte
Social Anthropology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 20 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf