Syftet med denna studie har varit att undersöka kommersialiseringen av svensk elitfotboll på herrsidan. Mer precist har det handlat om att belysa hur inhemska elitföreningar ser på och upplever bolagiseringen av föreningens verksamhet. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer tillämpats vid insamling av data. Respondenterna utgör elitföreningar inom svensk fotboll som både bedriver bolagiserade (IdrottsAB) och icke bolagiserade verksamheter. Studien har undersökt fem fotbollsföreningar från Allsvenskan och en fotbollsförening från Superettan. 

I studien har teoretiska perspektiv som institutionell teori och globalisering varit tongivande och applicerats för att tolka resultatet i analysen och diskussionen. Resultatet från respondenterna har givit en tydligare bild om motivation som ligger bakom beslutet om att omvandla elitverksamheten till IdrottsAB och vad det medför till utveckling. Studien påvisar att det finns ett distinkt samband som berör syftet med bolagisering, men det finns en viss skildring inom förändringsarbetet med tanke på föreningarnas historia, organisationsstruktur och resursanvändning. Studien har även identifierat varför elitföreningar inom svensk fotboll inte väljer att bolagisera verksamheten utan beslutar att förbli en ideellt allmännyttig förening. Trots kommersialiseringens utveckling lever svensk elitfotboll vidare i konceptet om en folkrörelse med fokus på konservativa värderingar och medlemmarnas intresse. Förhoppningarna med den här studien är att öppna intresset för kommersialiserings utveckling och ge en ökad förståelse kring bolagisering och de effekter samt möjligheter som det medför.