2016 tillkom ett nytt läroplanskapitel för förskoleklassen. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk när skolstartsåldern sänktes och skolplikt för sexåringarna infördes. 2019 införs en åtgärdsgaranti för tidiga insatser, vilket bland annat innebär obligatorisk kartläggning av alla sexåringars kunskaper. Förändringarna i läroplanen indikerar att förskoleklassen befinner sig i en brytningstid - en tid av positionsförskjutning i det svenska utbildningslandskapet från en tydligt lek- och förskoleorienterad till en mer kunskapsorienterad och skolförberedande verksamhet.

I projektet undersöker vi betydelsen av denna positionsförskjutning och vilka konsekvenser förändringarna får för lärares och skolledares förståelse av uppdraget samt för den pedagogiska praktiken och undervisningen. Teoretiskt belyser projektet konsekvenserna av positionsförskjutningen genom att analysera aspekter av och förändringar i undervisningen som policyhändelser. Mer specifikt ställer vi teoretiska frågor om hur policy blir pedagogisk praktik, samtidigt som den pedagogiska praktiken formerar nya innebörder av policy.

Betydelsen av att söka kunskap om konsekvenser av förskoleklassens positionsförskjutning i det svenska utbildningsväsendet är både empirisk och teoretisk. Empiriskt behövs ny kunskap om en delvis marginaliserad skolforms verksamhet i ett utbildningspolitiskt gränsland under stark förändring. Teoretiskt behöver vi förstå hur policy och pedagogisk praktik påverkar varandra ömsesidigt som en del av en historisk utbildningspolitik process. Projektet baseras på policyetnografi vilket innebär en bred ansats med flera olika metoder; bland annat intervjuer, observationer och dokumentanalys.