I takt med att samhället i stort digitaliseras ökar även kraven på att skolan, men även förskolan och fritidshemmen, följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg i undervisning, som t.ex. surfplattor, datorer, olika program och appar, har fått allt större betydelse under senare år inom det svenska skolväsendet, från förskola och fritidshem till universitet. Ett tydligt tecken på detta är uppdateringen av läroplaner och styrdokument i enlighet med regeringens beslut om en nationell digitaliseringsstrategi (Regeringen, 2017). Exempelvis skärptes kraven på att elever i alla skolformer ska ges förutsättningar att utveckla digital kompetens i läroplanen för grundskola och fritidshem (se t.ex. Skolverket, 2018). Det innebär att lärare, oavsett skolform, förväntas planera och genomföra undervisning med digitala verktyg som ger elever grundläggande förutsättningar i sitt livslånga lärande. Kravet på digitalisering och digital kompetens för såväl lärare som elever uppfattar studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem som ett utmanande utvecklingsområde för fritidshemmen. I detta kapitel behandlar jag fem självständiga arbeten i form av utvecklingsarbeten som har bedrivits och genomförts med inspiration av en aktionsforskningsmodell.