Den här föreläsningen handlar om elevers språkliga förkunskaper och huruvida dessa kan användas för att stödja lärandet av engelska under lektionstid. Detta är ämnet för vår pågående forskning om engelskundervisning och lärande på högstadiet. Vår empiri rör språkanvändning på lektioner i engelska, men eftersom alla skolämnen förmedlas via språk är den forskning vi presenterar relevant för undervisning i allmänhet i kontexter där det finns språklig mångfald.
Engelskklassrummet präglas av att lärare och elever kan minst ett annat språk, och därmed finns utrymme att göra språkval. Styrdokumenten samt läromedel som används i lärarutbildningen förmedlar uppfattningen att engelska ska vara det huvudsakliga arbetsspråket på lektionerna (Hult 2017; Källkvist et al., 2017), vilket har stöd i forskning om andraspråksinlärning (Ellis, 2012). Dock visar studier av engelskundervisning i Sverige (Sandlund & Sundqvist, 2016; Skolinspektionen, 2011; Sundqvist et al., 2018) att svenska ofta används som en kommunikativ resurs och en förkunskap för att stödja elevers lärande. Även detta har stöd i forskning eftersom undersökningar har visat att lärande av nya ord och av grammatik kan gynnas när lärare växlar till elevers starkaste språk (Kupferberg & Olshtain, 1996; Lee & Macaro, 2013; Rolin-Ianziti & Brownlie, 2002; Schmitt, 2008; Sundqvist et al., 2019). Från tidigare klassrumsstudier i Sverige (Källkvist et al., 2019; Skolinspektionen, 2011; Sundqvist et al., 2018) vet vi att engelsklärares språkpraktiker skiljer sig åt: en del undviker helt att använda andra språk än engelska på engelsklektioner, medan andra använder svenska, mer eller mindre ofta. Hult (2017) har visat att styrdokument låter det vara upp till lärarna att själva bestämma huruvida de använder andra språk än engelska i sin undervisning.
Dock saknas studier om lärande och språkval i svensk kontext, så här behövs mer forskning. Särskilt i dagens språkligt heterogena klassrum ställs frågan om språkval på lektioner alltmer på sin spets (Källkvist et al., 2017; Tholin, 2014). Användandet av svenska kan nu bli en fråga om social rättvisa, och svenskans vara eller icke vara i språkundervisningen omgärdas av flera frågetecken. Om lärare använder svenska för att optimera elevers lärande, försvårar de då för elever som inte hunnit lära sig så mycket svenska? Eller gynnar planerad användning av svenska de här eleverna eftersom de måste lära sig både svenska och engelska i skolan? Hur kan vi få forskningsbaserade svar på detta?
Den här föreläsningen fokuserar på de här tre frågorna. Den inleds med en genomgång av tidigare forskning. Därefter presenteras resultat från vårt pågående forskningsprojekt Flerspråkiga praktiker – en resurs i engelskundervisningen? (MultiLingual Spaces? Language Practices in English Classrooms). Vi inleder med resultat från vår studie om ordinlärning, hitills i tre olika klasser. Därefter redovisar vi en analys av elevintervjuer, klassrumsobservationer och lärarintervjuer.
Syftet med projektet är att ge lärare och lärarkandidater en forskningsgrund för sina språkval. Just klassrum utgör en komplex miljö där flera olika faktorer kan påverka lärande (Baker & Wright, 2017; Dörnyei, 2007). För att kunna mäta lärande och samtidigt förstå komplexiteten i lärande i klassrum använder vi olika forskningsmetoder: en rikstäckande enkät riktad till lärare, observationer och videoinspelningar på fyra högstadieskolor, intervjuer med elever, lärare, lärarlag och skolledare, samt nu pågående interventionsstudier av ordinlärning i sex högstadieklasser.
Referenser:
Baker, C., & Wright, W. E. (2017). Foundations of Bilingual Education and Bilingualism. Bristol: Multilingual Matters.
Dörnyei, Z. (2007). Research Methods in Applied Linguistics. Oxford: Oxford University Press.
Ellis, R. (2012). Language Teaching Research & Language Pedagogy. Chichester: Wiley-Blackwell.
Hult, F. M. (2017). More than a lingua franca: Functions of English in a globalized educational language policy. Language, Culture and Curriculum, 30, 265-282.
Kupferberg, I. and Olshtain, E. (1996). Explicit contrastive instruction facilitates the acquisition of difficult L2 forms. Language Awareness, 5, 149-165.
Källkvist, M., Gyllstad, H., Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2017). English Only in Multilingual Classrooms?. LMS Lingua, 2017, 27-31.
Källkvist, M., Gyllstad, H., Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2019). English Only in Multilingual Classrooms?: A Study of Students’ Self-Reported Practices and Attitudes. Paper presented at the American Assocation for Applied Linguistics, Atlanta, 9-12 March.
Lee, J. H. and Macaro, E. (2013). Investigating Age in the Use of L1 or English-Only Instruction: Vocabulary Acquisition by Korean EFL Learners. The Modern Language Journal, 97, 887-901.
Rolin-Ianziti, J. and Brownlie, S. (2002). Teacher Use of Learners’ Native Language in the Foreign Language Classroom. The Canadian Modern Language Review, 58, 402-426.
Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2016). Translanguaging, code-switching, or just doing ESL teaching? Teachers’ ‘translation’ turns in response to learner questions in a multilingual ESL classroom. The 6th LANSI conference, Columbia University, New York City, NY, USA, 7-8 October.
Schmitt, N. (2008). Review article: Instructed Second Vocabulary Learning. Language Teaching Research, 12, 329-363.
Skolinspektionen. (2011). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. Rapport 2011:7. Stockholm: Skolinspektionen.
Sundqvist, P., Gyllstad, H., Källkvist, M., & Sandlund, E. (2018). Language Practices and Ideologies among English Teachers in Sweden. Paper presented at Language, Identity and Education in Multilingual Contexts, Dublin, 1-3 February.
Sundqvist, P., Gyllstad, H., Källkvist, M., Sandlund, E. (2019). L2 English teaching and vocabulary learning under three different conditions for language use: An intervention study in real classrooms. Paper presented at Vocab@Leuven, 1-3 July.
Tholin, J. (2014). Swedishness as a Norm for Learners of English in Swedish Schools: A Study of National and Local Objectives and Criteria in Compulsory Schools. Scandinavian Journal of Educational Research, 58, 253-268.
Stockholm: Stockholms stad , 2019. p. 3-5
LKF-19. Lärarnas forskningskonferens 2019