Berättelser om det fantastiska, det som överträffar det realistiskt observerbara, finns i snart sagt alla kultursfärer. Deras gestaltning och funktionssätt skiljer sig kraftigt från plats till plats, även om vissa troper tenderar att komma igen. Detta paper gör en jämförelse mellan pseudohistoriska texter i tre olika kulturella kontexter. Det gäller medeltida europeiska, premoderna kinesiska och premoderna sydöstasiatiska texter som utger sig för att beskriva ett avlägset förgånget. Här diskuteras hur dessa texters tematik förhåller sig till varandra när det gäller att inkorporera fantastiska element såsom övernaturliga varelser, krafter m m. Dessa inslag av fantastik relateras till textgenrernas funktion (underhållning, litterär konst, legitimation, etc).