I ungdomsdystopin Eleriatrilogin (2012–2014) av den österrikiska författarinnan Ursula Poznanski gestaltas en värld som har råkat ut för en omfattande miljökatastrof. Detta har resulterat i en strikt uppdelning där de så kallade sfärsamhällena har skapat ett högteknologiskt samhälle som har gott om resurser, vilka dock kontrolleras starkt av de styrande, medan befolkningen i klansamhällen utanför de skyddande sfärerna lever under mycket svåra och fattiga förhållanden i den fördärvade miljön. I min presentation undersöker jag trilogins didaktiska potential i skolans värdegrundsarbete avseende miljöperspektiv, kulturmöten och maktrelationen mellan barn, ungdomar och vuxna. Jag argumenterar för att Poznanskis trilogi problematiserar hållbarhetsbegreppet genom att belysa hur en icke-hållbar miljö påverkar de sociala relationer som uppstår och begränsar möjligheterna till en försoning mellan de två samhällen som strider mot varandra i en kamp om naturresurser. Synliggörandet av hur ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet går in i varandra gör Eleriatrilogin till ett effektivt verktyg för att aktualisera hållbarhetsfrågor i skolans värdegrundsarbete.