Från att under 1970-talet ha varit en subkulturell och maskulint kodad företeelse, har gymkulturen i dag breddats och utvecklats till en global och inkluderande mångmiljardindustri, där olika träningsformer samsas under paraplybegreppet fitness. Trots denna kulturella omvandling och den starka idealiseringen av hälsosamma livsstilar som utmärker det samtida fitnesskonceptet, visar forskning att dessa hälsoarenor paradoxalt kan sammankopplas med dopning. I den här rapporten redogörs för forskningsläget kring fitnessdopning och hur vägarna till dopning har undersökts. Resultaten visar bland annat att kunskapsläget är begränsat, inte minst vad gäller kvinnors bruk av dopning. Fitnesskulturens expansion och popularisering har bidragit till oklara gränser mellan dopning i subkulturella och ofta maskulint kodade miljöer och dopning som ett mer utbrett och kulturellt accepterat fenomen inom gym- och fitnesskulturen. Den demografiska ”profilen” för vem som dopar sig har vidgats och rapporten landar i frågan om hur preventionsutveckling ska kunna möta dessa förändringar.