Introduktion: I hudslemmet till slemmasken av arten långsnöre, Lineus longissimus,har svenska forskare hittat en ny familj av toxiska peptider, ICK-neurotoxiner, som forskarna kallat a-nemertider. Dessa a-nemertider har visat sig ha mycket potent aktivitet på spänningsstyrda natriumkanaler. Neurotoxiner har visat sig vara ovärderliga verktyg för att undersöka de spänningsstyrda natriumkanalernas struktur och funktion. Då toxinet visat sig vara oerhört potent mot leddjur som exempelvis strandkrabbor och kackerlackor har forskarna föreslagit att a-nemertider i framtiden skulle kunna användas för att bekämpa olika skadedjur. 

Syfte: Veckning av tre peptider; a-8-nemertid-,a-9-nemertid och a-10-nemertid, upprening av peptiderna kromatografiskt och undersökning av deras aktivitet i Artemia salina-assayn där peptidernas toxicitet jämförs med en prototyp-peptid benämnd a-1. 

Material och metod: I detta arbetet har a-nemertiderna a-8, a-9 och a-10 veckats och upprenats kromatografisk med semi-preparativ HPLC, masspektrometrisk screening, samt HPLC-UV-ESI-MS. Nemertiderna har sedan frystorkats och åter upprenats för att få så ren peptid som möjligt för vidare analys av aktivitet med Artemia salina-assayn och jämförelse av toxicitet med a-1s EC50, 5x 10^-7M. 

Resultat: En lägre dödlighet/påverkan på saltkräftor med a-8, a-9 och a-10 nemertiderna erhölls i jämförelse med huvudpeptiden a-1, vilket indikerade att särskillt a-9 med ett obestämligt EC50-värde, samt a-8 med EC50 4,60 x 10 ^-6M och a-10 med EC50 4,56 x 10 ^-5M inte var lika potenta som a-1-nemertiden. 

Diskussion och slutsats: Toxcicitet kunde påvisas i de analyserade nemertiderna a-8 och a-10. För a-9 var den toxiska effekten mycket svag. I jämförelse med a-1 skulle mycket högre doser från a-8, a-9 och a-10 krävas för att uppnå EC50. Att studera och kartlägga nya djur och organismer skulle kunna möjliggöra att hitta relevanta toxiner för terapeutiska syften också för människor.