Bakgrund: Alfa-nemertider är cirka 30 aminosyror långa så kallade ICK-peptider, som har visat sig vara mycket toxiska mot strandkrabbor och ett flertal andra ryggradslösa djur. Ett kartläggningsprojekt där förekomsten av alfa-nemertider i marina så kallade slemmaskar undersöks har pågått under fyra år, som ett samarbete mellan forskare vid Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och University of Queensland, Brisbane. Peptidernas karaktär och toxicitet har undersökts med flera metoder, bland annat med en bioassay baserad på saltkräftan Artemia salina, för vilken en metod finns utvecklad sedan tidigare. Uppgiften i detta arbete var att utprova metoden för att på ett kvalitetssäkert sätt kunna använda den i laboratoriet på Linnéuniversitetet.

Syfte/metod: utveckla och validera ett pålitligt protokoll för uppskattning av akut toxicitet hos kräftdjur, genom användning av yngel från saltkräftan Artemia salina (brine shrimp) i mikrotiterplattor.

Resultat:  Resultaten visade att artemia assayn var pålitlig. Resultaten mellan serierna A1, B1 och C1 visade samma EC₅₀. Emetinstudien visade gentemot tidigare studier en avvikelse på ca en tiopotens. Dock stämde EC₅₀ för alfa-1 och alfa-2 med tidigare studier från Uppsala. 

Diskussion/Slutsats: Assayn kan användas för jämförelser med motsvarande försök i Uppsala. Ytterligare försök är nödvändiga för att klarlägga inom vilka tidsramar som avläsning av mikrotiterplattorna ska ske.

Background: Alpha-nemertides are about 30 aminoacids long so-called ICK peptides, which have been shown to be very toxic to shore crabs and a number of other invertebrates. A survey project where the presence of alpha-nematides in marine so-called ribbon worms has been investigated for four years as a collaboration between researchers at the Linnaeus University, Uppsala University, the Swedish Agricultural University and the University of Queensland, Brisbane. The nature and toxicity of these peptides have been investigated by several methods, including a bioassay based on Artemia salina, for which a method previously has been developed. The task of this work was to test the method in order to be able to use it in a quality-assured way in the laboratory at Linnaeus University.

Aim/Method: The aim of this study was to develop and validate a reliable protocol for estimating acute toxicity in shore crabs using juveniles from Artemia Salina (brine shrimp) in microtiter plates.

Results:  Results showed that the artemia assay was reliable. Results between the series A1, B1 and C1 showed the same IC₅₀. The emetin studies showed, compared to previous studies, a devation of about a ten-potency, however, EC₅₀ for alpha-1 and alpha-2 matched previous studies from Uppsala.

Discussion/Conclusion: Assay can be used for comparison with corresponding trials in Uppsala. Further attempts are necessary to clarify within which timeframes to check the microwell plates.