Syftet med studien är att genom att studera litteratur och studier bilda ett teoretiskt ramverk
om systemteori som sedan kan appliceras på en offentlig organisations ledningssystems
subsystem. Det framtagna ramverket appliceras sedan på en vald fallorganisation för att se
verklighetsförankra studien och se hur ekonomistyrningen samspelar med det strategiska
ramverket inom organisationen. Jag har valt att delvis se studien som en teoretisk studie men
också en mindre fallstudie. Det är en deduktiv och kvalitativ studie. Teorin konstaterar att
systemtänk är en cirkulär helhetsuppfattning där man koncentrerar sig på relationen mellan
orsak och verkan, ömsesidigheten mellan verklighet och teori. Det som är av relevans är att se
hur funktion och struktur hos levande system står sig i samspel med omgivningen. Strukturen
i ett system påverkar i hög grad beteendet hos människor och är av vikt för resultatet. Det är
informationen som är grundmetafor för förändring i systemteori och det är viktigt att
kommunikationen är som en katalysator snarare än en motor. Min definition av
ekonomistyrning efter mitt studerande av datainsamlingen handlar om att styra beteende inom
en organisation så att ekonomiska mål resulterar i handling av organisationens medlemmar.
På samma vis handlar strategisk styrning om det kollektiva tänkandet i organisationen och hur
ledningen uppfattar och tar hänsyn till omgivningen för att resultera i handlingar. I grund och
botten handlar systemvetenskap om att ha ett systematiskt arbetssätt gällande ett specifikt
område. Om man väljer att se olika delar av styrning och arbetsinsatser inom olika områden
som ett område som man kan dela upp med vissa avgränsningar blir det enklare att se det hela
som ett enda stort system med subsystem eller undersystem. Systemtänkande innebär att se
världen i helheter, modeller av världen som har gemensamma egenskaper. På detta vis kan
man säga att de två styrinstrumenten ekonomistyrning och strategisk styrning är en del av en
helhet i ett styrningssystem i en organisation. Utifrån modellen Viable Systems Model
framtagen av Stafford Beer (1981) kan man se styrinstrumenten som en del av styrsystemet
och denna modell visar hur viktigt det är med samspel inom metasystemet mellan de olika
systemen men också vikten av autonomi i organisationens operativa delar.
2020.