Syftet med den här studien är att undersöka hur gymnasielärare i matematik arbetar med kunskapskraven för matematikkurserna 1a, 1b och 1c samt att analysera deras personliga uppfattningar kring kunskapskraven. Syftet är även att undersöka om lärare anser att de nationella proven i matematik har bidragit till mer likvärdiga bedömningar. För att få svar på syftet användes en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma och legitimerade gymnasielärare i matematik. Intervjuerna analyserades genom en metod på fem steg som Denscombe (2018) utformat för analys av kvalitativ empiri. Resultatet visade att majoriteten av matematiklärarna förhöll sig kritiska till att kunskapskraven ensamt fungerar som bedömningsstöd om bedömningarna ska vara likvärdiga. Lärarna var dock positiva till nationella provens utformning och till de bedömningsverktyg som erhålls i samband med proven. Under intervjuerna fick lärarna även se elevlösningar på en uppgift från ett nationellt prov i matematik 1a, utan poängsättning eller bedömningsanvisningar. Resultatet från lärarnas kommentarer kring elevlösningarna antydde att lärarna tänkte relativt likartat kring vilken kunskapsnivå lösningarna höll och använde sig av formuleringar och begrepp som fanns i uppgiftens bedömningsanvisning utan att ha sett anvisningarna. Mina slutsatser av studiens resultat är att det i stor utsträckning stämmer överens med vad tidigare forskning pekat på. I resultatet framkom det att lärare i matematik anser att nationella proven gynnar en likvärdig bedömning och att kunskapskraven inte ensamt gör det.