Att komma nyutbildad till förskolans verksamhet kan vara omvälvande. Det är inte bara de första intrycken att komma ny till en förskola som väger in utan även att gå från student till yrkesverksam. Det ska samtidigt skapas relationer med kollegor, rektor, vårdnadshavare och barn. Vilken form av stöd den nyanställda förskolläraren får för sin personliga utveckling spelar också in.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare få ta del av deras upplevelser och erfarenheter under sitt första år som yrkesverksam utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Utifrån syftet har tre frågeställningar skapats; Hur har förskollärarna upplevt sitt första år? Hur upplevde förskollärarna relationsskapande med kollegor, vårdnadshavare, barn och rektor? samt vilket stöd upplevde förskollärarna att de fick under sitt första år? Studien baseras på en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.  Studien har intervjuat fem förskollärare från olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att de deltagande förskollärarna har olika synsätt på sitt första år med individuella upplevelser och erfarenheter. Det egna synsättet är en avgörande faktor för hur utmaningar och möjligheter har tagits an.

Av resultatet framgår vad som kunde förberett förskollärarna inför sin tid som yrkesverksam. Mentorskapet belyses som något positivt men skulle behöva struktureras upp ytterligare med tillgång för alla nyutbildade förskollärare. Den insamlade datan har kategoriserats i följande tre teman: Första året, Relationer och Mentorskap.