I föreliggande artikel är syftet att fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter som implementering av systematisk uppföljning kan medföra inom socialt arbete. Systematisk uppföljning är ett exempel på statlig kunskapsstyrning som senare årtionde succesivt införts och präglat socialt arbetet Empiriska materialet är hämtat från ett nationellt utvecklings- och forskningsprojekt som genomfördes under 2014 – 2016 i Sverige, där syftet var att stödja implementeringen av systematisk uppföljning av insatser riktade till barn som anhöriga. Metodologiskt tillämpas den skandinaviska modellen för deltagarbaserad aktionsforskning. Resultatet visar att arbetet präglades av osäkerhet och att det förekom två parallella system för uppföljning, ett formellt och ett informellt. Uppföljningssystemen styrdes utifrån olika konkurrerande institutionella logiker. Implementeringen främjades genom att synliggöra båda uppföljningssystemen och hantera logikkonflikten.
The purpose is to deepen the understanding of the challenges and pos-sibilities that the implementation of systematic follow- ups can entail in social work. The systematic follow-up is an example of public knowledge governance. The empirical material is retrieved from a research project in Sweden, in the years 2014 – 2016, where the purpose was to support the implementation of systematic follow-ups of work directed at children in their capacity of relatives. Methodologically, the Scandinavian model is applied for participatory action research. The result shows that the work is characte-rized by uncertainty and that two systems of follow-ups existed. The follow-up systems were directed from different competing institutional logics.