Problemställning:

Internationella studier visar att svenska lärare ägnar mer tid åt administration och mindre åt undervisning och kompetensutveckling än lärare i andra OECD-länder (OECD, 2013). I Sverige styrs skolan offensivt med ökade inslag av granskning och kontroll, vikande PISA-resultat och en ökande lärarbrist (Bejerot m.fl., 2015; UKÄ, 2016).

Trycket på svenska lärare är högt och skilda initiativ tas för att lärare ska kunna fokusera på "kärnuppdraget". Bland annat föreslås införandet av avlastande tjänster, lärarassistenter. Innehållet i avlastningen beskrivs emellertid på olika sätt. Introduktionen av lärarassistenter kan ses som ett försök till intern stratifiering av läraryrket, där arbetet delas upp och där delar av arbetet lämnas över till andra yrkesgrupper. Följden blir att professionella domäner behöver förhandlas, förskjutas och fördelas.

Frågeställningar:

-       Vilka delar av lärares arbete förväntar skolledare att redan införda avlastande tjänster skall ta över?

-       Vilka förväntningar på önskvärda avgränsningar mellan professionella domäner beskrivs av lärarna själva?

-       Vilka förväntningar om professionell domän för den nya yrkeskategorin lärarassistenter beskrivs i utbildningsinformation för lärarassistentutbildningar?

-       Harmonierar dessa olika förväntningar? Finns potentiella eller redan konstaterade konfliktytor?

Teoretiska utgångspunkter:

Introduktionen av lärarassistenter i den svenska skolan medför med stor sannolikhet att skolorganisationens ekologi rubbas, att professionella rörelser uppstår och att professionella domäner förhandlas, förskjuts och fördelas. (Abbott, 1988).

Ett tydliggörande av läraryrkets kärna (Lindqvist & Nordänger, 2007; Gardesten, 2016) och en nyintroducerad arbetsspecialisering kan betraktas som ett sätt att förstärka läraryrkets professionella status. Men introduktionen av nya yrkesgrupper kan lika gärna uppfattas som ett hot mot det professionella. Idén om införandet av lärarassistenter ”översätts” således på olika sätt - i olika praktiker - av olika aktörer (Czarniawska & Joerges, 1996) där uppfattningar om vad som är kärnan i lärararbetet (Gardesten, 2016; Lindqvist & Nordänger, 2007) och vad framstår som ”smutsigt” (Landahl, 2006; Hughes, 1958/1981) kan skilja sig åt.

Metoder:

-       Webb-enkät till skolledare om innehållet i 408 införda avlastande tjänster.

-       Enkäter till 65 lärare vid tre skolor där lärarassistenter införts. Enkätfrågor om vilka arbetsuppgifter lärarna vill bli av med, vill behålla, vill tillföra respektive vill samarbete med andra yrkesprofessioner om. Uppföljande intervjuer om utfallet av arbetsfördelningen med olika professioner på de tre skolorna.

-       Innehållsanalys av utbildningsplaner för 18 svenska lärarassistentutbildningar

Empiriskt fält:

Professionella domäner i skolan