Inledning: Alzheimers sjukdomen (AD) är den vanligaste demenssjukdomen och beskrevs först år 1906 av Alois Alzheimer. AD är en neurodegenerativ sjukdom orsakad av obalans mellan produktion och utsöndring av proteinet beta-amyloid. Lagrat beta-amyloid bildar senila plack i hjärncellerna. Fosforylerat tau bildar neurofibrillära nystan i nervcellers cellkroppar. Koncentrationen av beta-amyloid, fosforylerat tau och tau mäts i cerebrospinalvätskan och används för att kunna följa sjukdomsförloppet vid demenssjukdomar. Vid AD finns en brist på signalsubstansen acetylkolin i hjärnan och en minskning av substanser som serotonin, noradrenalin och dopamin. Det är ämnen som behövs för att nervceller ska kunna kommunicera. Funktionen av glutamaterg neurotransmission är påverkad, vilket inducerar symtom och sjukdomsprogression. Det vanligaste symtomet är minnesproblem, det förekommer även koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar i stressade situationer. Sjukdomsförloppet är indelat i tre olika stadier, mild, måttlig och svår. Vid misstänkt AD-diagnos görs en demensutredning inom primärvården. Det görs en basal och en utvidgad demensutredning. Det är vanligt att använda sig av olika skattningsskalor för att ställa diagnos, men även för att övervaka sjukdomsförloppet samt utvärdera behandlingseffekt. De olika skattningsskalorna som finns mäter kognition, beteendesymtom och funktionsförändring. Det finns flera riskfaktorer för att drabbas av AD och ökad ålder är den främsta.

Syfte: Syftet var att utvärdera effekt och säkerhet av donepezil i monoterapi vid behandling av måttlig till svår alzheimers sjukdom.

Metod: Arbetet baserades på litteratursökning i databasen PubMed. Sökord som användes var ”Alzheimer’s disease”, ”severe”, ”donepezil” och ”monotherapy”. Det var 5 artiklar som inkluderades.

Resultat: På Severe Impairment Battery som användes i fyra av fem studier gav donepezil en förbättring jämfört med placebo. Förändringen var statistiskt signifikant i samtliga studier. Mini mental state examination användes i studie 1 – 3 och 5 där donepezil gav en förbättring i studie 1 – 3 men en försämring i studie 5. I studie 5 var försämringen mindre än den för placebo. Samtliga studier visade statistiskt signifikanta resultat. På Alzheimer´s disease cooperative study – activities of daily living som användes i studie 2 – 4 gav donepezil en försämring. Det var bara studie 3 som visade statistiskt signifikanta resultat. Neuropsychiatric Inventory användes i studie 1 – 3 och donepezil gav förbättring i samtliga studier. I studie 2 var förbättringen mindre än den för placebo, men i studie 1 och 3 gav donepezil en större förbättring än placebo. Det var bara studie 1 som visade statistiskt signifikanta resultat. Samtliga studier i det här arbetet rapporterade biverkningar och det var liknande för patienterna som behandlats med donepezil och för dem som behandlats med placebo. De flesta biverkningarna som rapporterades var milda till måttliga. Studie 5 rapporterade flest allvarliga biverkningar men ingen av dem ansågs vara kopplade till behandlingen av donepezil. Donepezil anses vara ett säkert läkemedel vid behandling av måttlig till svår AD. Effekten är liten vid svår AD men donepezil ger en långsammare försämring jämfört med placebo.