SAMMANFATTNING

Denna rapport är en syntes av forskning som presenterats i s.k. meta-analyser. Meta-analyser är studier där man

använt särskilda statistiska metoder för att beräkna s.k. effektstorlekar utifrån interventionsstudier. Med

effektstorlekarna sammanfattas främst forskningsresultat från experimentella studier som fokuserar liknande

forskningsfrågor. Syftet med vår syntes var att sammanställa forskning om vilka stödinsatser (i föreliggande

rapport synonymt med intervention) som främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Mer

specifikt har vi studerat vilka arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som leder till uppfyllelse av

kunskapsmål för denna elevgrupp. Dessa arbetssätt definierar vi som generella pedagogiska stödinsatser

respektive ämnesspecifika pedagogiska stödinsatser inom områdena läsning och skrivning samt matematik.

Vi har systematiskt sammanställt och analyserat 38 meta-analyser för 5 olika arbetssätt (1) kamratlärande,

(2) samarbetslärande, (3) explicit undervisning, (4) metakognitiva strategier samt (5) individuellt lärande.

Dessa fem arbetssätt är representanter för generella pedagogiska stödinsatser. Vidare har vi sammanställt och

analyserat forskning inom två innehållsområden, (1) läs- och skriv samt (2) matematik. Inom dessa två

innehållsområden förekommer arbetssätt i form av generella pedagogiska stödinsatser såväl som

ämnesspecifika pedagogiska stödinsatser.

Tre av de fem undersökta arbetssätten, i form av generella pedagogiska stödinsatser, visar på goda effekter

när det gäller uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Dessa tre arbetssätt är kamratlärande, explicit

undervisning och träning i metakognitiva strategier.

Forskningsstödet för individuellt lärande är svagare, både för att det ännu saknas tillräckligt mycket

tillförlitlig forskning och för att den forskning som finns inte kan rapportera mer än måttliga effekter. Det finns

ännu relativt lite forskning som fokuserar samma forskningsfråga, t ex tillämpning av individuellt lärande för

en specifik grupp elever med svårigheter inom ett särskilt innehållsområde. Detta leder till att forskningen inte

heller i särskilt stor utsträckning har sammanfattats i form av meta-analyser om individuellt lärande. När det

gäller samarbetslärande finns goda effekter för elever i allmänhet, men trots att samarbetslärande är ett av de

mest undersökta arbetssätten av de vi tar upp i syntesen saknas entydiga resultat av vilken effekt detta arbetssätt

har för uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Det finns få studier som har fokuserat särskilt på

elever i svårigheter och den forskning som finns bygger på relativt små urval och har en hel del brister

avseende tillförlitlighet. Vi vill alltså inte påstå att individuell undervisning och samarbetslärande inte skulle

kunna vara effektiva arbetssätt för att stödja elever i svårigheter. Särskilt när det gäller samarbetslärande visar

enskilda resultat att detta arbetssätt har potential att vara en framgångsrik metod. I dagsläget saknar vi dock

tillräcklig evidens för att dessa metoder har förutsättningar att främja skolprestation för elever i svårigheter på

ett bättre sätt än vad som sker inom ramen för ordinarie skolverksamhet.

Inom området läs- och skrivsvårigheter finns många meta-analyser som visar på goda effekter. Särskilt

verkar kamratlärande vara en effektiv metod för att främja läsförmåga hos elever i svårigheter. Detta gäller

särskilt för äldre elever som får undervisa yngre elever eller för elever som blir undervisade av en elev i samma

ålder. Även metakognitiva strategier visade god effekt för att främja läsförmåga för elever i svårigheter, särskilt

om interventionen utfördes i mindre elevgrupper. Viss forskning stödjer att en kombination av strategisk och

explicit undervisning ger högre effekt än när dessa arbetssätt används var för sig. Överhuvudtaget verkar

stödinsatser inom läs- och skrivområdet vara mest effektiva för elever i svårigheter. Den typ av intervention

som visade högst effekt, också på lite längre sikt, för att främja elevers läsförståelse bestod av en kombination

av träning i läsförståelse, fonetik och fonemisk medvetenhet. Framförallt verkar eleverna prestera bättre i

stavning efter intervention, oavsett om interventionen fokuserat på läsförståelse eller fonemisk medvetenhet.

Forskningen om stödinsatser när elever har svårigheter i matematik är mindre tillförlitlig. I flera av metaanalyserna

har man sammanfattat forskning om en mångfald av arbetssätt och strategier för implementering av

dessa stödinsatser, vilket gör det svårt att dra slutsatser om när en viss stödinsats verkligen har effekt. Även här

verkar dock kamratlärande som arbetssätt ha en god effekt för elever i svårigheter och då särskilt när yngre

elever undervisas av äldre, samt när interventionen utförs i elevernas ordinarie klassrumssituation. Även

metoder där man kombinerar explicit och kontextualiserad undervisning (återkoppling på prestation via

datorprogram med efterföljande rekommendationer på övningar) verkar fungera bra för att främja matematisk