Inom begreppet autismspektrumtillståndet (AST) ingår de tre diagnoserna: Aspergers syndrom, autistiskt syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd. Den rapporterade prevalensen avdessa har ökat senaste tiden och i Sverige har 1-2% en autismdiagnos. Gemensamt för individermed tillståndet är att de bearbetar information på ett annorlunda sätt. Kognitiva funktioner, socialtsamspel och kommunikation påverkas bland annat. De bakomliggande orsakerna till AST ärfortfarande oklara. En effektiv behandling för AST finns inte i nuläget. Det har rapporterats att barn med autismspektrumtillståndet har skillnader i mikrobiotisk sammansättning jämfört med individersom inte har AST. Det finns även en del studier som tyder på att näringsrelaterade faktorer kan haen effekt på dess symtom. Syftet med denna litteraturstudien var att med vetenskapliga artiklar delsundersöka om barn med AST lider mer av gastrointestinala (GI) besvär än andra barn, samt attundersöka vilken effekt en glutenfri-diet och probiotikatillskott har på AST-symtom. Den härstudien avser jämföra och utvärdera hur effektiva dessa två behandlingsalternativ är på att behandla AST-symtom. Resultaten i denna litteraturstudie visade att GI-symtom förekom mer hos barn medAST. Glutenfri-diet hade effekt på en del barn och skillnader observerades i stereotypa beteenden,kommunikation och social interaktion före och efter intervention. Probiotikatillskott hade viss effekt på en del barn på autismsymtom. Resultatet visade bland annat nominell reduktion i problemrelaterade till kommunikation och social interaktion och beteenden som hyperaktivitet och ångestmed probiotiska tillskottet PS128. Slutsatsen är att observerade GI-symtom inte är autismspecifika och det finns inte tillräckligt med bevis för att en glutenfri-diet gynnar barn inom spektrumet och probiotikatillskott kan ge olika effekter enligt de undersökta studierna.