I ett område där det finns ålderdomliga plagg bland bönderna beskrivs ofta området som konservativt, som om tiden stått stilla och bonden passivt bara gått kvar i sina gamla kläder. Orsaker som bland annat lågkonjunktur, konservatism eller brist på nyheter brukar anges. Frågan är dock om det skulle kunna vara tvärt om. Var de konservativa bönderna ibland snarare i framkant som entreprenörer och aktivt valde att klä sig ålderdomligt? Hur ålderdomligt var det, fanns det inslag av att de följde med i sin tid också? Detta undersöker jag i mitt pågående avhandlingsprojekt, som behandlar perioden 1750–1850.

För att förstå de lokala förutsättningarna har flera olika källor använts, en av dem är sockenstämmoprotokoll. Undersökningsområdet är Virestad socken som ligger i Småland på gränsen till Skåne. Socknen låg långt från någon större stad. Följde de med sin tid eller var de konservativa? Samarbetade de med andra eller levde de mer isolerat? Med hjälp av sockenstämmoprotokollen träder det fram en bild av Virestad som på en mycket aktiv socken. Flera administrativa åtaganden behövde lösas. Socknen var stor och det fanns många människor att ha hand om. År 1847 hölls närmare 30 stycken sockenstämmomöten, medan man i många socknar inte höll fler än ett fåtal per år. Vad handlade alla dessa om? Nedslag kommer göras både i 1810-talets och 1840-talets Virestad.