Du, jag och elden, pappa är en prosalyrisk berättelse om en far och hans dotter, om ett du och ett jag som aldrig riktigt möttes medan tid fanns. Den varvar betraktelser, minnen och dagboksanteckningar med journalanteckningar, sms, brev och min fars egna ord i sommarstugans gästbok. Pappa och jag skriver den här berättelsen tillsammans i den så kallade tystnad som han har lämnat efter sig. Den rymmer en del ord och uttryck på tyska som är ett språk som jag en gång behärskade som tvåspråkig, men sedan 1980-talets flytt till Sverige har lämnat mig med språksorg. Under skrivprocessen har jag börjat närma mig mitt andra modersmål alltmer och det tyska smyger sig in och tar plats bland mina ord igen.
Jag hade inte kunnat skriva om min far och mig medan han ännu levde, men nu skriver jag tillbaka honom till ett annat liv där vi äntligen kan komma nära varandra. Berättelsen om min far och mig börjar med hans bortgång i slutet av 2019. Jag skriver för att göra honom synlig och tillåta mig att få fortsätta vistas i hans närhet. Min far har blivit mer närvarande för mig efter sin död och mina samtal med honom präglas av lugn och djup. Han finns med mig nu, under min hud och i min blick på saker som jag registrerar när jag tar mig till arbetet på morgonen. Min text liknar en resa genom minnen, det är i bilen och på hundpromenaderna som jag får ro att lyssna till hans röst. Om jag inte hade gett mig själv tillåtelsen att skriva hade året efter hans bortgång varit mycket tystare. Min ursprungliga tanke var att skriva mig bakåt genom min fars liv, från dödsögonblicket då jag var vid hans sida tills han föddes 1939, som den överlevande tvillingen i en syskonskara på sex, i en liten by i norra Tyskland. Det visade sig dock medan texterna kom till mig att jag hade en tendens att med jämna mellanrum återvända till våra sista dygn tillsammans. Ryggraden i kronologin är dock omvänd och berättelsen om hans liv sträcker sig från 2019 till 1979 när jag bodde med min far och mor i Tyskland, med flertalet mellanlandningar i nutid och året efter min fars död.