Working carers (WKCs) combine paid work with informal care. Little is known about this important group of carers, which is expected to increase in number due topopulation ageing and economic trends. WKCs are beneficial for society but thecombination of work and care roles has consequences for their social and financialcircumstances as well as their health. This thesis explores the caregiving situation ofWKCs.

Study I was a scoping review of research on the challenges of and solutions for thecombination of paid work and care and the role of technologies in supportingWKCs. Results included a conceptual framework which identified high and/orcompeting demands as a key challenge solved by formal support. Web-based andcommunication technologies were seen to be a potential beneficial solution tosupport WKCs. Nevertheless, barriers existed in some instances, preventing theiroptimal use.

Studies II and III were based on data from a 2018 survey of a stratified randomsample of the Swedish population. Study II described informal care provision andreceived support among Swedish female and male WKCs. Female compared tomale WKCs cared more often alone, with more intensity, experienced care as moredemanding while their ability to work was reduced to a greater extent. Study III determined the caregiving-related factors associated with WKCs’ reducedability to work and experience of caregiving as demanding. A key finding was thatpsychological stress and financial problems due to caregiving increased the odds ofboth experiencing caregiving as demanding and a reduced ability to work, whilefinding caregiving satisfying decreased the odds of both.

Study IV was an interview study of WKCs’ experiences during the COVID-19pandemic. WKCs’ positive experiences included the delivery of support by distancevia digital technologies and more time with the care-recipient. Negative experiencesincluded the fear of becoming sick, new challenges at work, and the cancellation ofhome and community-based services for the care recipient.

This thesis contributes new knowledge on the situation of WKCs in Sweden. Itsfindings have implications for how policy can more appropriately and effectivelyaddress WKCs’ needs and preferences for support and their combination of workand care roles.

Yrkesverksamma anhöriga (YVA) kombinerar förvärvsarbete med att geanhörigomsorg. Idag vet man ganska lite om denna viktiga grupp avomsorgsgivare som förväntas öka i antal på grund av en åldrande befolkningoch den ekonomiska utvecklingen. YVA gör stora insatser för samhället menkombinationen av förvärvsarbete och att ge anhörigomsorg får konsekvensersåväl för deras sociala och ekonomiska förhållanden som för deras hälsa. Dennaavhandling undersöker hur anhörigskapet påverkar YVA.

Studie I var en scoping review över forskning om utmaningar och lösningar vidkombinationen av att yrkesarbeta och ge anhörigomsorg och vilket stödinformations- och kommunikationstekniska lösningar kan innebära för YVA.Resultaten inkluderade ett begreppsmässigt ramverk som identifierade högaoch/eller konkurrerande krav som en avgörande utmaning som kan lösas medformellt stöd. Webbaserad teknik och kommunikationsteknik ansågs vara enpotentiell fördelaktig lösning för att stödja YVA. Likväl fanns det hinder som ivissa fall förhindrade att det användes optimalt.

Studie II och III baserades på data från en undersökning som genomfördes 2018på ett stratifierat slumpmässigt urval av Sveriges befolkning. Studie II beskrevinformella omsorgsåtaganden och erhållet stöd bland kvinnliga och manligaYVA. Kvinnor utförde oftare anhörigomsorg ensamma, med högre intensitetoch upplevde omsorgen mer krävande samtidigt som deras arbetsförmågaminskade i större utsträckning vid jämförelse med männen. Studie III fastställde de omsorgsrelaterade faktorer som associerades medYVAs minskade arbetsförmåga och att det är krävande att ge anhörigomsorg.Ett viktigt resultat var att psykisk stress och ekonomiska problem på grund avatt ge anhörigomsorg ökade risken att både uppleva omsorgen som krävandeoch gav upphov till minskad arbetsförmåga, medan upplevd tillfredställelse avatt ge anhörigomsorg minskade risken för detta.

Studie IV var en intervjustudie om YVAs erfarenheter under COVID-19pandemin. YVAs positiva erfarenheter inkluderade stöd på distans via digitalteknik och mer tid med omsorgstagaren. Negativa erfarenheter inkluderaderädslan för att bli sjuk, nya utmaningar på arbetsplatsen och inställtkommunbaserat stöd till omsorgstagaren.

Denna avhandling bidrar med ny kunskap om YVAs situation i Sverige.Resultaten har betydelse för hur policyer mer effektivt och lämpligt kan hanterastödbehovet hos YVA som kombinerar yrkesarbete med anhörigomsorg.