Bakgrund: I samband med förändringar i omvärlden, skapas såväl nya möjligheter som utmaningar. Till följd av förändringarna, har nya produktionssätt skapats tillsammans med en ökad konsumtion, vilket påverkar och tvingar styrningen till att utforma och betrakta nya metoder för att förbli konkurrenskraftig och överleva på marknaden. Ekonomistyrningens utveckling har inneburit att finansiella mål och mått kombineras med icke-finansiella aspekter.

Den utvecklingen som sker idag är inte längre hållbar och för att kunna förbättra och hantera dagens miljöproblem och klimatförändringar måste en förändring ske. En av de mest förorenade branscherna är klädindustrin som står för 10 procent av de totala växthusgaserna och således har klädindustrin en stor negativ påverkan på miljön. Den ökade konsumeringen och produktionen av klädesplagg har inneburit stora negativa sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser och därav blivit hårt granskade av omvärlden. Detta har påverkat företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. 

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur klädföretag i praktiken mäter och följer upp social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet med hjälp av prestationsmätning. Detta för att utveckla förståelsen för hur klädföretagen arbetar med hållbarhet.  

Metod: Uppsatsen är utformad utifrån en dokumentstudie och baseras på 15 klädföretags hållbarhetsredovisningar. Urvalet av de valda företagen är ändamålsstyrda och har utgått från fem utformade kriterier. Inom metoden har en innehållsanalys används för att strukturera upp tillvägagångssätt för insamlingen och analysen av det empiriska materialet.  

Slutsats: Hur klädföretag mäter och följer upp på, anses påverkas av såväl interna som externa faktorer och riktlinjer. Agenda 2030 upplevs vara den riktlinje som företagen förhåller sig till i störst utsträckning, vilka de även utgör grunden för vissa av företagens långsiktiga hållbarhetsmål. Vi finner även att företagets kunder, konsumenter, leverantörer samt anställda, upplevs prioriteras högst av företagets olika intressentgrupper. Det kan antas att intressenternas olika behov, önskemål samt krav ha stor vikt och påverkan på vad och hur företaget mäter social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Klädföretagen innehar mått främst kopplat till den social och miljömässighållbarhet, måtten följs upp och används för att exempelvis kunna upptäcka avvikelser från mål samt för att kunna lära sig av situationen för att i framtiden kunna hantera det på bästa möjliga sätt. 

Background: In connection with changes in the environment, both new opportunities and challenges are created. As a result of the changes, new production methods have been created together with increased consumption, which influences and forces the control to design and consider new methods to remain competitive and survive on the market. The development of financial management has meant the financial goal and measures are combined with non-financial aspects.

The development that is now taking place is no longer sustainable and in order to be able to improve and manage environmental problems and climate change, a change must take place now. One of the most polluted industries is the clothing industry, which accounts for ten percent of total greenhouse gases. Thus, the clothing industry has a major negative impact on the environment. The increased consumption and production of clothing has had major negative social, economic and environmental consequences and has been scrutinized by the outside world. This has affected the companies' sustainability work and sustainability reporting. 

Aim: The aim of this paper is to map how the clothing industry in practice measures and follow-up social, economic and environmental sustainability with help of performance measurements. This to develop an understanding of how the clothing industry works with sustainability. 

Method: The essay is based on a document study and is based on 15 clothing companies' sustainability reports. The selection of the selected companies is purpose-driven and based on five developed criteria. Within the method, a content analysis has been used to structure the approach of the empirical data collection and analysis. 

Conclusion: How clothing companies measure and follow up is considered to be affected by both internal and external factors and guidelines. Agenda 2030 is perceived to be the guideline that companies adhere to to the greatest extent, which they also form the basis for some of the companies' long-term sustainability goals. We also find that the company's customers, consumers, suppliers and employees are perceived to have the highest priority by the company's various stakeholder groups. It can be assumed that the different needs, wishes and requirements of the stakeholders have great importance and influence on what and how the company measures social, economic and environmental sustainability.

The clothing companies have measures primarily linked to social and environmental sustainability, the measures are followed up and used to, for example, be able to detect deviations from goals and to be able to learn from the situation in order to be able to handle it in the best possible way in the future.