Sedan i alla fall 20 år har hedersmord och hedersbegreppet mer generellt varit ett återkommande ämne såväl i medierapportering som i akademiska arbeten. Ofta har kontroll och våld i namn av heder knutits till grupper med rötter i mellanöstern och bakgrunden till problematiken har sökts i vidare kulturella normer såväl som i religiös legitimering. Under denna tjugoårsperiod kan vi också se hur diskussionen om heder för ändrats och vidgats. Från att huvudsakligen handla om kontroll och våld inom familjen har det idag blivit vanligare att använda sig av ett vidare hedersbegrepp. Samtidigt som religion generellt och islam specifikt ofta lyfts fram som en faktor i diskussionerna om och i arbetet mot hedersproblematik visar Jonas Svensson i denna forskningsöversikt att forskningen om just religion som legitimerande eller drivande faktor är bristfällig. I föreliggande rapport redogör Svensson för det rådande forskningsläget med fokus på svenska förhållanden. Avslutningsvis identifieras vidare forskningsbehov och förslag på teoretiska och metodiska angreppsätt diskuteras.