Kapitlet handlar om socialt arbete och dess betydelse i relation till de mänskliga konsekvenserna av den skärpta migrationspolitiken som inleddes hösten 2015 och som innebar att i hög grad osäkra liv gjordes extremt osäkra. Vi använder oss av etnografiska nedslag i två forskningsprojekt om hopp och motstånd i asylprocessen där vi följt ett antal unga i asylprocessen över tid.