Bakgrund: Ett stort antal människor i världen begår årligen självmord. Detta ses som ett globalt problem där sjuksköterskor ofta agerar nyckelaktörer inom den självmordspreventiva vården. Bemötandet beskrivs vara en viktig del inom vården för självmordsbenägna patienter och är avgörande för huruvida patienten väljer att dela sina tankar och känslor med vårdpersonal. Sjuksköterskor upplever en stor ansvarsbörda som inte matchar den utbildning och det stöd som arbetet kräver.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta självmordsbenägna patienter.

Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar vars dataanalys följde Fribergs (2017) metod.

Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier framkom i denna litteraturöversikt. Första kategorin var oro med underkategorier osäkerhet och rädsla. Andra kategorin var otillräcklighet med underkategorier tidsbrist och brist på utbildnings- och kompetensnivå. Tredje kategorin var trygghet med underkategorier riktlinjer och erfarenhet. Fjärde och sista kategorin var öppenhet med underkategorier reflekterande samtal samt tillit och kommunikation.

Slutsatser: Sjuksköterskor upplever att bemötandet av självmordsbenägna patienter är en komplex arbetsuppgift som föranleder svårhanterliga känslor. Detta kan underlättas genom utökad utbildning, minskad arbetsbelastning och reflekterande samtal med kollegor.