I den här studien analyseras Nittonhundraåttiofyra av George Orwell och Circle av Dave Eggers utifrån queerteorier och teorier om hegemonisk maskulinitet för att studera hur könsroller framställs i två dystopiska verk skrivna med flera decenniers mellanrum men även för att diskutera hur texterna kan användas för att uppmärksamma teman som kön och identitet i värdegrundsarbetet på gymnasieskolan. Av studien framkommer att de flesta karaktärer i romanerna förhåller sig till rådande normer för respektive kön, även om normerna ser olika ut beroende på när verken skrevs. De manliga karaktärerna är statiska, vilket även de kvinnliga är även om man i dessa kan se en större dynamik i konstruktionen av genus. Trots detta återspeglar de kvinnliga karaktärerna de sociala normer som finns för kvinnor. Några karaktärer uppvisar dubbla genus, det vill säga att de besitter manliga såväl som kvinnliga egenskaper. Verken är en utgångspunkt för att diskutera genus i svenskundervisningen, eftersom könsrollerna är tydligt framställda och ger möjligheten att problematisera och diskutera framställningen av genus i olika tidskontexter.