Abstrakt 

Bakgrund: Varje år drabbas ca 8–15 % av alla nyblivna mammor i Sverige och ca 17 % av alla ny blivna mammor globalt av förlossningsdepression även kallad postpartumdepression (PPD). Vanligtvis uppkommer PPD under den första månaden efter förlossningen och de vanligaste symtomen är nedstämdhet, brist på intresse, ångest, oro och sömnsvårigheter.

Syftet: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar prognosen vid postpartumdepression, utifrån mödrarnas och vårdpersonalens perspektiv.

Metod: En integrativ litteraturstudie där kvantitativa såväl som kvalitativa  

vetenskapliga artiklar ingick. 21 artiklar granskades med Willmans et al. (2011) modifierade granskningsmallar, 3 artiklar exkluderades och 18 artiklar globalt sett inkluderades. Artiklarna är relevanta för vårt syfte och är vetenskapligt granskade (peer review).

Resultat: Resultatet av studien visar på att screening av PPD har bristande tillförlitlighet, brister både i det professionella stödet och det sociala stödet från anhöriga till den nyblivna mamman samt att vårdpersonal kan uppleva en osäkerhet i sin kunskap om PPD och i mötet med mammor. Tidigare psykisk ohälsa och upplevda erfarenheter hos mamman visade sig vara faktorer som påverkade risken att drabbas av PPD. Skuld, skam och rädsla var faktorer som påverkade mammorna i mötet med vården. Sociala medier hade betydelse för synen på moderskapet. Det framkom av resultatet vikten av att skapa en god vårdrelation.

Slutsats: Vården bör satsa på kompetensutveckling när det gäller psykisk ohälsa generellt och specifikt PPD. Det behövs mer kunskap och utbildning för hälso-och sjukvårdspersonal som möter kvinnor i den postnatala fasen för att tidigt upptäcka tecken på PPD. 

Nyckelord: Postpartum depression, faktorer, prognos, omvårdnad, screening, förekomst, möten, mammor, upplevelse.

Tack: Vi vill tacka våra familjer som tålmodigt stått ut med oss denna termin och fått familjelivet att fungera. Vi vill även tacka alla handledare som hjälpt oss under tiden.

Abstracs

Bakgrund: Varje år drabbas 8-15% av alla nyblivna mammor i Sverige och cirka 17% av alla nyblivna mammor globalt av förlossningsdepression, även känd som postpartum depression (PPD). PPD uppträder vanligtvis under den första månaden efter förlossningen och de vanligaste symtomen är depression, brist på intresse, ångest, oro och sömnsvårigheter.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar prognosen för förlossningsdepression ur mödrars och vårdgivares perspektiv.

Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade såväl kvantitativa som kvalitativa vetenskapliga artiklar. 18 artiklar, globalt utvalda och granskade med Willman et al. (2011) modifierad granskningsmall. De är relevanta för vårt syfte och är också vetenskapligt peer-reviewed. Artiklarna analyserades med stöd av Whittmore och Knalf (2005).

Resultat: Resultaten av studien visar att screening av PPD har bristande tillförlitlighet, brister i både det professionella stödet och det sociala stödet från anhöriga till den nyblivna mamman och att vårdpersonal kan uppleva osäkerhet i sin kunskap om PPD och i mötet med mammor. Tidigare psykisk ohälsa och upplevelser med mamman visade sig vara faktorer som påverkade risken att utveckla PPD. Skuld, skam och rädsla var faktorer som påverkade mammorna i mötet med vårdgivaren. Sociala medier var viktiga för synen på moderskapet och resultatet visar också på vikten av att skapa en god vårdrelation.

Slutsats: Hälso- och sjukvården bör satsa på kompetensutveckling när det gäller psykisk ohälsa generellt och specifikt PPD. Mer kunskap och utbildning behövs för vårdpersonal som möter kvinnor i postnatalfasen för att upptäcka tidiga tecken på PPD.

Nyckelord: Förlossningsdepression, faktorer, prognos, omvårdnad, screening, prevalens, möte, mödrar, erfarenhet.