Tidigare forskning visar att många studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning. Att utveckla den akademiska literacy som förväntas i högre utbildning kräver ofta hårt arbete av studenter. En viktig uppgift men också utmaning för lärare i högre utbildning är att stödja studenter i att utveckla det läsande, skrivande och kritiska tänkande som krävs i akademin. Den här artikeln bygger på en kvalitativ undersökning av hur studenter vid ett tillfälle samtalar om en vetenskaplig artikel som ingår i deras utbildning. Samtalen spelades in i fyra grupper med fyra till fem studenter i varje grupp. Deras uppgift var att kritiskt granska artikeln med utgångspunkt i ett antal typiska drag i vetenskapliga texter. Vårt syfte är att diskutera vilka möjligheter innehållet i studenternas samtal gav för att utveckla deras förståelse av artikeln och dess kontext. I analysen framstår tre teman som avgörande för studenternas förståelse: studenternas syn på artikelns användbarhet, deras syn på dess tillförlitlighet samt deras attityder till vetenskapliga texter. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckla såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att första och kritiskt kunna granska en vetenskaplig text.

Previous research indicates students’ difficulties in acquiring academic reading and writing literacies. Achieving language proficiency expected in higher education often requires hard work from students. An important task but also a challenge for university teachers is to support students in developing the reading, writing and critical thinking required in higher education. This article is based on a qualitative study of students' text-based conversations on a scientific article included in their course. Their task was to examine critically the qualities of the article based on a number of typical features in scientific texts. The conversations were recorded in four student groups with four to five students in each group. Our aim is to discuss the potentials that the content of the conversations gave for developing students understanding of the article and its context. We identified three themes relevant to the students’ comprehension: students’ views of the text's usability, their views of its reliability, and their attitudes towards the text. The results highlight the teacher’s role in supporting students' reading and writing. Furthermore, the study indicates that students need to develop their discourse awareness as well as their knowledge about the scientific process and the process of writing- and publishing, to understand and be able to critically examine a scientific text.