Inväxta horn är något som förekommer på både nötkreatur och får, i hela Sverige. Det kan bero på flera olika saker; t.ex. en avhorning som gått dåligt, ett trauma eller att hornet växer på fel håll. Börjar ett horn penetrera vävnaden så innebär det smärta och lidande för det drabbade djuret, vilket gör att djurets välfärd påverkas negativt. Ett horn som växer fel hinner djurhållaren kapa innan det penetrerar någon vävnad, det växer långsamt. Trots detta upptäcks det inväxta horn både på slakterier och vid länsstyrelsens kontroller. För att undersöka hur vanligt det är att inväxta horn anmäls i Sverige och hur domstolarna ser på problemet, granskades sammanlagt 42 svenska domstolsmål. I studien ingick 33 domar, varav 9 överklagades till högre instans. Allvarlighetsgraden på fallen varierade, i 72 % av dem hade huden penetrerats av ett horn. I 81 % av fallen rörde det sig om nötkreatur och i 19 % av fallen rörde det sig om får. Fall förekom från Ystad i söder till Östersund i norr, det var 91 % män som var tilltalade och 6 % kvinnor. I 3 % av fallen hade både en man och en kvinna tilltalats. I Sverige drivs 10 % av jordbruksföretagen med nötkreatur och 31 % av jordbruksföretagen med får och getter av kvinnor. Den största delen av fallen (63 %) har upptäcktes av länsstyrelsen vid kontroll och 34 % av fallen upptäcktes på slakteri. Resterande 3 % har upptäcktes av djurskötare. Bland anledningarna till att djurhållarna underlåtit sig att åtgärda inväxta horn var det vanligaste att det är svårt med tillsyn eller att djurhållaren helt nekat att ett horn växt in. Studiens resultat tyder på att de svenska djurskyddsföreskrifterna behöver inkludera hornen och deras tillsyn. Våra rättsinstanser behöver dessutom bli ytterligare medvetna om hur allvarligt och utdraget ett lidande med inväxta horn kan vara.

Ingrown horns are something that occurs on both cattle and sheep, throughout Sweden. This can be due to many different reasons; for example a dehorning gone wrong, a trauma or a horn growing in the wrong direction. If a horn starts to penetrate the tissue it will cause the affected animal pain and suffering, which will affect the welfare in a negative way. The owner will have plenty of time to cut of the tip of the horn before it penetrates any tissue, since horns grow slowly. Despite this, ingrown horns are detected at both slaughterhouses and in the inspections of the länsstyrelse. To investigate how common it is to report ingrown horns in Sweden and to find out how the Swedish courts views the problem, a total of 42 Swedish verdicts were studied. This study includes 33 verdicts of which 9 were appealed to a higher court. The severity of the cases varied, the skin of the animal was penetrated in 72 % of them. 81 % of the cases refered to cattle and 19 % of the cases refered to sheep. It occured throughout Sweden, from Ystad in the south to Östersund in the north, 91 % of the accused were men and 6 % were women. In 3 % the accused were both a man and a woman. In Sweden 10 % of the farming companies with cattle and 31 % of the farming companies with sheep and goats are run by women. The largest part of the cases (63 %) were discovered by länsstyrelsen during an inspection and 34 % of the cases were discovered at the slaughterhouse. The remaining 3 % were discovered by an employee looking after the animals. Among the reasons as to why the accused failed to act before the horn became ingrown, the most common was difficulty to supervise the animals or that the accused completely denies that the horn was grown in. The results of the study suggests that the animal welfare regulations need to include the horns and their supervision. The Swedish courts need to become further aware of how serious and long a suffering with an ingrown horn can be.